På Geddeknippelns gård utanför Uddevalla föder Ing-Mari och Eskil Abrahamsson upp Chianinakor, en 2000 år gammal italiensk ras som är ovanlig i Sverige. Här bor ett 50-tal kor och deras kalvar och paret Abrahamsson hjälper också andra lantbrukare med att börja föda upp rasen och korsningar mellan den och andra köttraser.

Chianinakorna är mycket vackra, med silvervit päls och stora, svarta ögon. De får italienska namn som ärvs av deras döttrar. Den första renrasiga Chianinan som föddes i Sverige heter Prima och finns fortfarande på gården.

Omsorgen om djuren är påtaglig, från när besökare ombeds vänta lite vid stallet så att djuren hinner höra dem, till att den sista resan görs kort och lugn, till slakterier i närområdet.

Välkomna!

Vi är: Besöksgård
Vi gör: Bondebesök 

Ing-Mari Abrahamsson, telefon 0522 87047

 

”Vänta lite. Vi stannar här och pratar så hinner djuren höra att vi kommer” Ing-Mari Abrahamsson på Geddeknippelns gård utanför Uddevalla månar om sina djur. Besök är alltid välkomna men besökarna måste ta hänsyn till djuren.

Nyfikna, kolsvarta ögon tittar på oss och följer oss noga. Korna på Geddeknippeln är otroligt vackra, med sina skimrande vita hårremmar, svarta mular och svarta ögon. Tittar man efter så är också klövarna och svansspetsen svart. Den vita pälsen och de svarta områdena ger kon sin raskaraktär. Man ser att det är en renrasig Chianina, en ovanlig ras i Sverige. Chianina är en 2000 år gammal urko från Italien. Här på Geddeknippeln bor ett 50-tal kor och deras kalvar, som har ljust gulbeige päls, som havre ungefär, den första tiden. Det finns en förklaring till varför kalvarna inte föds vita. När korna kalvar på våren i Italien är gräset fortfarande brunt och då har naturen gett de små en färg som skyddar dem från attacker av varg och fåglar. I takt med att kalvarna blir stora nog att kunna springa ifrån djuren som hotar dem, får de sin silvervita färg.

Ing-Mari och Eskil Abrahamsson är intresserade av avel och hittade sin ras på Internet. Chianina är ursprungligen ett dragdjur. De räknas till de tunga köttraserna och växer fort och passar därför bra här på Geddeknippeln där åkrarna ger foder med mycket näring i.

De vuxna djuren blir 180 centimeter höga, som en vuxen man ungefär och de är långa och slanka.

Eftersom man inte får köpa djur hur som helst från andra länder, importerar Ing-Mari och Eskil Abrahamsson sperma och embryon, från Italien. I början köpte de in kor av andra köttraser och lade in embryon, det vill säga befruktade ägg, i dem. Embryot utvecklades i kon precis som vanligt och efter nio månader föddes kalven.

Kvigkalvarna som föddes inseminerades, konstbefruktades, när de blivit gamla nog, med sperma från en renrasig Chianinatjur. Den allra första renrasiga Chianina som föddes i Sverige finns fortfarande kvar på gården. Hon heter Prima, som betyder ettan och hon har hunnit få sex kalvar.

Nu hjälper paret Abrahamsson andra lantbrukare att också börja föda upp Chianina och korsningar mellan dem och andra köttraser.

Kalvarna föds i början av året och tjurkalvarna är stora nog att slaktas när korna går ut på bete i maj året efter. De är då 13 månader gamla och väger nästan 700 kilo. Slaktvikten, det vill säga när huvudet, skinnet och inälvorna är borttagna, är nästan 400 kilo. 

Korna kalvar inne i stallet och bor kvar där tills Eskil ser att allt fungerar och det finns plats i lösdriften. Korna står bundna och kalvarna har sitt lilla dagis bakom mammorna, men det är ingen tvekan om att varje kalv vet vem som är mamma till vem.

Omsorgen om djuren återkommer Ing-Mari till hela tiden. Hon tycker det är trevligt när hon kommer in i stallet och kalven kommer fram och nosar. De små ska öronmärkas vid tre dagars ålder och på Geddeknippeln behöver inte kalvarna fångas in. De är ju födda inomhus och är vana vid människor. De får sina öronmärken och kan efteråt gå till mamma och få tröst.

I lösdriftshallen, dit kor och kalvar flyttar så småningom, finns det så kallade kalvgömmor, små utrymmen dit bara kalvarna kan gå in och äta havrekross, pellets och ensilage. De små kan äta i lugn och ro, utan att trängas med de stora djuren.

Korna har alltid tillgång till mat. Tanken är att hälften av besättningen ska ligga och idissla lugnt, medan den andra halvan äter. Korna ligger på en djupströbädd, ett tjockt lager halm som fylls på med nytt ovanpå två gånger per dag. En djupströbädd är mjuk att ligga på och värmer gott under vintern.

Det är rogivande att se de stora djuren idissla. Kalvarna lär sig av sina mödrar och börjar idissla tidigt.

Närmast foderbordet är golvet hårt och skrapas rent från gödsel. Det hårda golvet hjälper korna att slita sina klövar så att de inte växer för mycket.

Framme vid lösdriften tittar en vacker ko fram lite mer än de andra. Hon heter Fiora, som är ett italienskt namn. De renrasiga Chianina-korna får italienska namn och kvigkalvar får alltid heta som sin mamma. I flockarna på Geddeknippeln blandas generationerna. Kalvar, ungdjur och vuxna går tillsammans. Ute på betet gör de gamla korna flocken trygg. De visar de andra var den bästa maten finns och samlar gruppen när Eskil kommer för att flytta flocken mellan olika hagar.

Omsorgen om djuren återkommer även inför slakten. Alla slaktfärdiga djur från Geddeknippeln åker tillsammans från gården till slakteriet, antingen i Varekil på Orust eller i Brålanda i Dalsland.

Deras sista resa blir kort och lugn.