Tillsammans med Clas Magnusson, länsansvarig jägare, Jägareförbundet Västra Götaland och Joakim Andersson, eftersöksjägare och representant för NTF i det Nationella viltolycksrådet ska vi försöka reda ut begreppen.

Vad gör jag om jag kör på ett vilt djur?

Ring 112 och anmäl olyckan.

Markera platsen till exempel genom att knyta en plastpåse, tygremsa eller annat i ett träd eller använd den markeringsremsa som delas ut på bilprovningsstationer och kan beställas på www.viltolycka.se

Polisen frågar efter olycksplats och hur du markerat den, viltslag och i vilken riktning djuret försvann. Därefter rings en eftersöksjägare med hund in för att leta upp och avliva viltet. Dina uppgifter är mycket viktiga för jägaren.

Börja inte själv att leta efter djuret. Detta skrämmer iväg viltet och förvärrar lidandet.

Tänk på att dina skador på fordonet inte ersätts om du inte polisanmäler olyckan.

Vad ska jag som markägare göra om olyckan sker på min mark?

Gå INTE ut och leta efter djuret själv. Bilister sänker inte farten och nya olyckor kan inträffa. Händelsen är inringd och då är en eftersöksjägare på väg.

-Ett skadat djur som befinner sig i en lugn miljö går ett par hundra meter och stannar. Går någon ut då, driver de djuret framför sig, säger Clas Magnusson.

-De gånger vi misslyckas med våra eftersök beror det ofta på att markägaren gått och letat själv först, säger Joakim Andersson.

Jägaren måste väl kontakta markägaren före eftersöket?

Nej, vid ett eftersök på trafikskadat vilt får eftersöksjägaren gå över alla marker utan att fråga först. Men de ska vara rätt utrustade och alltid ha ett händelsenummer från polisen.

Vid eftersök i mörker används lampor av olika slag. En grön lampa på bössan ger ett ljus som inte skrämmer djuren. Ofta har jägaren också en pannlampa och en ficklampa med sig. Numret på baksidan av reflexvästen är jägarens personliga id-nummer i eftersöksorganisationen.                                                                                                                                                                        - Ser du som markägare ett ljus i mörkret på dina marker kan det vara ett eftersök som pågår. Rusa inte ut och bli arg. Eftersökspersonal ska inte stanna och diskutera med markägare under pågående eftersök. Det distraherar hunden och kan innebära att ett skadat djur inte blir funnet, säger Joakim Andersson.

Vem håller i eftersöksorganisationen?

Två personer är anställda hos polisen i Göteborg, för att sköta eftersöksorganisationen i länet. Polisen har en lista med ett antal kontaktpersoner med lokalkännedom finns ute på fältet. Till dem ringer polisen när en viltolycka anmälts. Kontaktpersonen anlitar eftersöksjägare i området och håller koll på att denne kommer hem igen efter avslutat uppdrag. Clas Magnusson är en sådan kontaktperson.

Kan vilken jägare som helst göra eftersök på trafikskadat vilt?

-Nej, det är inte bara att rusa ut med bössa och leta vilt, utan det ställs en hel del krav på kompetens. Jägaren får inte förekomma i polisregistret, han ska ha erkänt gott omdöme (eftersöket kan innebära skott med kula inom tättbebyggt område), vara en duktig skytt och en kompetent jägare med duktig hund. Det krävs dyr utrustning som är jägarens egen och hunden kostar mycket i inköp och ska tränas kontinuerligt för att klara de svåra krav ett eftersök i mörker, i trafikerade miljöer och på olika viltslag ställer, förklarar Joakim Andersson.

-Jag skulle aldrig stå kvar på listan över eftersöksjägare om jag inte visste att hundarna var bra, tillägger han.

-Kraven skärps efterhand. Jägaren ska ha intyg från jaktledare eller från spårprov att ekipaget fungerar ihop, säger Clas Magnusson.

Att vara eftersöksjägare på trafikskadat vilt är ett frivilligt åtagande men kräver alltså en hel del av jägaren och hans hund. Varje kommun är indelad i 3-5 ansvarsområden med vardera 3-4 jägare på varje. En jägare ska alltid finnas tillgänglig. Ersättningen för jobbet är inget man blir rik på. Kontaktpersonen får 300 kronor för att ta emot samtalet, ringa ut eftersöksjägare, se till att denne kommer hem helskinnad och rapportera efteråt. Ersättningen höjs till 550 kronor om han åker ut till olycksplatsen för en första bedömning. Eftersöksjägaren får 400 kronor i ersättning för ett rådjur, 700 för en älg.

Men ni får väl en massa kött också?

-Nej, viltet tillfaller jakträttsinnehavaren där djuret fälls under förutsättning att vi kan få tag i denne. När det gäller stort vilt, älg, hjort, vildsvin försöker vi verkligen ringa runt för att hitta rätt mottagare. Lyckas vi inte avgör polisen vid LKC vad som ska ske med djuret, säger Joakim Andersson.

-Under icke jaktsäsong räknas viltet som statens vilt och polisen avgör vad som ska göras med det. I sista änden brukar det hamna hos jakträttsinnehavaren i alla fall, tillägger Clas Magnusson.

Berit Stridh