Älgförvaltningen är uppbyggd i flera administrativa nivåer:

  1. Älgförvaltning i samverkan (SOU 2009:54) heter propositionen som ligger till grund för riksdagens beslut.
  2. Naturvårdsverket har tagit fram föreskrifter som mer detaljerat styr älgjakten.
  3. Länsstyrelsen och Viltförvaltningsdelegationen. Länsstyrelsen tar beslut om bildande av älgskötselområden, de godkänner älgförvaltningsplaner och älgskötselplaner mm. Viltförvaltningsdelegationen tar övergripande beslut som rör älgförvaltningen, t ex målsättning för älgförvaltningen i länet, fällavgifter, jakttider mm.
  4. Älgförvaltningsområde med en älgförvaltningsgrupp (3 markägare varav 1 ordförande & 3 jägare) lämnar förslag till en älgförvaltningsplan som skall förvalta älgen efter foderresursen inom området. Älgförvaltningsgruppen håller samråd med älgskötselområdena och granskar deras förslag till älgskötselplaner. De kan yttra sig i skyddsjaktsärenden.

Inom varje älgförvaltningsområde sker älgjakten i olika former:

  1. Älgskötselområde (ÄSO). Ett större område med anslutna fastigheter. Varje ÄSO har stadgar och en styrelse. Stadgarna kan variera från område till område. Inom älgskötselområdet finns olika jaktlag. ÄSO tar fram en plan över tre år. Tilldelningen av älg under jakten baseras på planen. ÄSO skall årligen hålla ett samråd med berörda.
  2. Licensområde. Länsstyrelsen registrerar fastigheten/fastigheterna som ett licensområde om man innehar den areal som krävs. Länsstyrelsen baserar tilldelningen av älg på arealinnehavet. Första tilldelningen är en kalv.
  3. Oregistrerad mark. De som inte har en areal för att registreras som ett licensområde blir oregistrerade. Oregistrerade marker har rätt till fri jakt på årskalv under en kort jakttid.

Älgskötselområde

I många områden bedrivs jakten efter älg genom ett älgskötselområde (ÄSO). Styrelsen och årsmötet för älgskötselområdet tar beslut som rör förvaltningen av älgen inom området. Stadgarna för älgskötselområdet avtalar bland annat hur årsmötet skall hållas, vem som har yttrande-, förslags- och rösträtt samt vem som är valbar till styrelsen. Det är viktigt att markägarna engagerar sig i älgförvaltningen, deltar på årsmötet och det årliga samrådet och delger sina synpunkter om betesskador i förhållande till älgstammen.

Du som fastighetsägare skall ha blivit tillfrågad om din fastighet får anslutas till älgskötselområdet. Misstänker du att du ingår i ett älgskötselområde, men inte vet säkert, kan du höra av dig till länsstyrelsen som kan kontrollera detta. Om din fastighet är ansluten till ett ÄSO utan ditt medgivande har du, om du vill, möjlighet att ta ur fasigheten ur ÄSOt och diskutera frågan med den eller de nyttjanderättshavare m som du avtalat bort jakten till samt att kontrollera vad ni villkorat i avtalet emellan er.

Årligt samråd

ÄSOt skall årligen bjuda in till ett samrådsmöte dit samtliga anslutna och berörda markägare, jägare och viltvårdsområden (VVO) bjuds in. Det har de krav på sig att göra enligt Naturvårdsverkets föreskrifter. Samrådet skall protokollföras och protokollen skall sparas i fem år och på begäran lämnas in till länsstyrelsen. Under samrådet har alla deltagare möjlighet att lyfta synpunkter och diskutera älgförvaltningen i förhållande till exempelvis skador, trafikolyckor, kvalitén på älgstammen. Samrådet skall användas som underlag vid framtagande eller revidering av älgskötselplanen. Du som inte vet om ditt älgskötselområde haft ett samråd eller när de skall ha ett samråd hittar kontaktuppgifter till ordföranden i ÄSO till höger.

En del ÄSOn bjuder in en representant för markägarna (ofta en LRF:are) till samrådet. Representanten kan även få förfrågan om att skriva under förslaget till älgskötselplan, och indirekt då ge markägarnas godkännande av älgskötselplanen. LRFs uppfattning är att det är varje enskild markägares ansvar att engagera sig i de här frågorna. Däremot får gärna en representant från LRF (t ex viltansvarig i lokalavdelning/kommungrupp) delta och stötta markägarna.

LRF hjälper gärna till att sprida inbjudan till samråd och årsmöte till berörda medlemmar. Till höger hittar ni kontaktuppgifter till ÄSO-ordföranden.

ÄSO-stadgar

Många av de stadgar som förekommer inom älgskötselområden tar inte i tillräcklig utsträckning hänsyn till fastighetsägarna. För att säkerhetsställa fastighetsägarnas möjlighet till påverkan inom ÄSOt rekommenderar vi LRFs förslag till stadgar för älgskötselområden. Vi är väl medvetna om att det kan vara svårt att få till en ändring av stadgarna. Alternativet är då att du som fastighetsägare som avtalat bort jakten ser över avtalet. I avtalet är det möjligt att reglera vem av dig som fastighetsägare eller nyttjanderättshavare som skall ha rätt att företräda din fastighet i jaktliga sammanhang, t ex i kontakt med älgskötselområdet.

I många fall tas för lite hänsyn till fodertillgången och till betesskador vid förvaltning av älgen. Att flytta älgförvaltningen från att till stor del enbart handla om reproduktion, antalet tjurar i stammen samt antalet älgar per 1000 hektar etc. till en förvaltning av en älgstam i förhållande till rådande fodersituation behöver vi markägare engagera oss mer. LRF vill därför uppmana markägare till att delta på det årliga samrådsmötet samt årsmötet.