20 år gammal lagstiftning har påverkat utvecklingen av nya växtförädlingstekniker negativt

I mars antog LRFs riksförbundsstyrelse en ny policy för genteknik med tillägg kring vad man anser om nya gentekniker såsom gensaxen. I slutet av april publicerade EU-kommissionen en studie som visade att den nuvarande, 20 år gamla, GMO-lagstiftningen har påverkat utvecklingen av nya tekniker negativt.

Kommissionen anser att nya tekniker har stor potential att bidra till en mer hållbar och klimatsmart produktion, tack vare grödor som är mer motståndskraftiga mot skadegörare och som kan anpassas till klimatförändringarna. Med hjälp av gensaxen går växtförädlingsprocessen snabbare än traditionell odlingsutveckling – och blir också mer exakt. Man kan även säkerställa prisvärda lösningar som är positiva för både konsumenterna och lantbruket, av den anledningen anser Kommissionen att de nya teknikerna inte kan styras enligt samma 20 år gamla regelverk.

För att uppnå huvudmålen inom EU:s Green Deal behöver samtliga länder i EU få tillgång till ny genomisk teknik, NGT. Tekniken kommer i synnerhet att bidra till strategierna ”Farm to Fork”, biodiversitetsstrategin och FN:s mål får hållbar utveckling för en mer motståndskraftig och hållbart jordbruksmatssytem. Det finns ett stort intresse från forskningen för tekniken men den största utvecklingen sker just nu utanför EU.

Men det finns de som är kritiska mot NGT. De hävdar att de framkomna fördelarna med tekniken enbart är hypotetiska och med största sannolikhet kan uppstå på annat sätt. Oavsett vad kritiker säger så visar studien att regelverket behöver uppdateras för att de nya teknikerna ska kunna användas på rätt sätt. Dessutom innebär dagens regelverk utmaningar i implementering och verkställande, särskilt för att upptäcka NGT-produkter. Även om främmande genetiskt material upptäcks går det inte att bevisa om det har uppstått genom naturlig mutation eller genom användning av NGT. Det här kan leda till handelsbegränsningar och innebära en konkurrensnackdel för EU.

Uppföljningen av studien bör överväga möjliga styrmedel för att göra lagstiftningen mer fjädrande, framtidsskyddad och enhetligt tillämpad. Alla ytterligare politiska åtgärder bör syfta till att skörda fördelar med innovation – samtidigt som man hanterar problemen.

Så – kommer Europa att komma ifatt den övriga världen inom det här forskningsfältet? Det återstår att se. Till dess kommer vi att fortsätta att jobba mot det gemensamma målet – att vara en del av en grönare framtid.