Dialogmöte kring planering av resursen jordbruksmark

dialogmöte sex talare paneldebatt
De sex talarna under dialogmötet. Foto: Carolina Fransson

”Där ingen plog kan gå, där ingen lie kan slå, där ska hus stå” - svårare än så är det egentligen inte säger Anders Samuelsson, vice ordförande (C) i kommunfullmäktige och före detta ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Jönköpings kommun. Anders var en av sex talare på det välbesökta ”Dialogmöte kring planering av resursen åkermark” som anordnades på Vreta Kluster den 20 april. Dagen var fylld av intressanta föredrag.

Citatet som Anders Samuelsson visade i sin presentation kommer från bondepraktikan. 
- Det duger gott som instruktion till nästa översiktsplan Börja med det när ni ska ha möten om den, sa han till deltagarna som bland annat bestod av politiker från flertalet kommuner i Östergötland. 

Jönköpings kommun är Sveriges nionde största kommun och kommunen hade ett invånarantal på 142 000 år 2020. Det är en kommun som växer. 
- Det går att kombinera att växa utan att ta bördig jordbruksmark, men hur gör man då? Fem år tog det för oss att ändra den befintliga översiktsplanen och få till den förändringen vi har nu. Det finns mycket mjölkgårdar i Jönköpings kommun och mycket vall. Vi tog hjälp av SLU med att beräkna vad det kommer att innebära om man bygger bort det och det blev lättare för oss då att förklara att det här kommer inte tillbaka, berättade han. 

2019 sattes en regional livsmedelsstrategi för Jönköpings län, vilket var betydelsefullt för förändringen. Centerpartiet i Jönköping gjorde en alternativ översiktsplan med förslag på andra ställen att bygga på. De fick med sig socialdemokraterna, centerpartiet, liberalerna och miljöpartiet på den, ordnade en presskonferens om det 2020 och sex av åtta partier stödde då förslaget. Ett beslut fattades sedan i kommunfullmäktige att ingen byggnation skulle ske på brukningsbar åkermark, annan mark skulle pekas ut att byggas på.   

Yta kan användas på effektivare sätt

Linus Johnson gav en nulägesbeskrivning av tillgång och användning av jordbruksmark i Östergötland utifrån ett nytt kunskapsunderlag framtaget av Region Östergötland. Han pratade bland annat om hur stor andel jordbruksmark det fanns i de östgötska kommunerna 2021. Vadstena sticker ut som den kommun med störst andel jordbruksmark, nästan 80 procent. Linköpings kommun har ungefär hälften så mycket. 

Anders Larsson från institutionen för landskapsarkitektur och förvaltning på SLU visade en karta över hur Linköping såg ut för 150 år sedan, i dag och hur det skulle kunna bli om markexploateringen fortsätter i 150 år till på samma sätt. Såsom utvecklingen sett ut har man sparat mycket skogspartier, men byggt bort mycket åkermark. Om 150 år skulle Vreta kloster kunna vara en stadsdel i Linköping i denna takt, berättade han. 

Anders pratade också om alternativa sätt att bygga på, som på höjden. 
- Men vi bor på fel breddgrad för att bygga högt. Ju närmare ekvatorn desto bättre med höghus och ju längre ifrån desto sämre. Det beror på skuggeffekten. En stor del av våra städer skulle ligga i skugga om vi skulle bygga högt. 

Han pratade om den gröna omställningen och att man skulle kunna utnyttja den yta som redan används i dag på ett effektivare sätt. Exempelvis genom att ha parkeringsplatser under shoppingcenter och solceller på taket i stället för att ha en parkeringsplats bredvid och solceller på ytterligare mark. 

Livsmedelsförsörjning under längre tid 

Åsa Hill jurist och näringspolitisk rådgivare på LRF tog upp aktuella rättsfall och LRFs hållning. Lisa Reiter pratade om hur Jordbruksverket jobbar i markexploateringsfrågan.

Landshövding Carl-Fredrik Graf var dagens siste talare och han pratade om jordbruksmarkens roll för livsmedelsstrategi, krisberedskap och kommunutveckling. 
-  Jordbrukets roll och förutsättningar är alltid viktiga för samhällsutvecklingen och omvärldsläget just nu gör det ännu mer relevant att vi har ett bra civilförsvar. Vi behöver tillgång till insatsvaror och tillgång till bra jordbruksmark. Samhället behöver säkra tillgången på insatsvaror. Vi ska ha en trygg livsmedelsförsörjning i minst tre månader. Jag tror vi behöver justera till en längre tid då kriget i Ukraina kan pågå i flera år. Vi behöver inte bara möjlighet att producera på jordbruksmark utan också se till att vi även har bra transportsystem till konsument. Under pandemin visade det sig att vi hade möjlighet att ställa om snabbt. Om vi kunde ta med oss förmågan att ställa om och öka livsmedelsproduktionen på samma sätt som vi var snabba med att börja tillverka visir. Äganderätten till marken är viktig. Om markägare vill göra produktionsmark till solcellspark måste man såklart ta hänsyn till det. Men min bedömning är att kommunen kan motverka att jordbruksmark tas bort i den omfattning det gör i dag.

 "Ser fram emot att fler kommer och berättar"

Dagen avslutades med en liten pandeldebatt och talarna fick frågan om vad de tyckte publiken skulle göra nu. 
- Ett medskick jag har till politikerna är att skapa konsensus kring hur man kan använda något annat än jordbruksmark och att kompensera på något sätt om man måste ta en mindre del jordbruksmark, sa Anders Samuelsson.

- Vi behöver fortsätta att arbeta med livsmedelsstrategin och hur den ska hänga ihop med byggandet, sa Carl-Fredrik Graf.

- Vi behöver komma till rätta med hur man ur ett kommunperspektiv kan skaffa sig kunskaper om vilka värden som finns kring jordbruksmarken, sa Lisa Reite.

- I dag har kommuner reklamblad där de gärna vill marknadsföra att fler invånare ska flytta dit. Ta fram ett alternativ till översiktsplan. Vad kostar x antal meter asfalt? Visa på hur staden kan bli självförsörjande. Då får medborgare och politiker alternativ, sa Anders Larsson.

-  Skapa nyfikenhet och kunskap om vilka som finns i kommunen. Vilka människor finns där? Vilka lönsamma företag finns det? Var finns marken och vilka brukar och använder den? sa Åsa Hill. 

- Fundera över hur det vi pratat om här i dag berör er och vad ni tar med er efter det. Fortsätt att prata om det här, sa Linus Johnson.     

Magnus Svensson från LRF Östergötlands regionstyrelse avslutade med att tacka alla som kommit för att föreläsa och lyssna. 
- Det här är en jätteviktig fråga. Samhällen måste byggas, men med ett sunt förnuft. Jag ser med tillförsikt fram emot att fler kommuner kan komma och berätta om hur de har gjort sa han med syfte på Anders Samuelssons föreläsning.