Nytt omvärldsläge kräver uppdaterad livsmedelsstrategi

Våra skånska lantbrukare spelar en viktig roll i framtidens hållbara livsmedelsförsörjning. 30 procent av allt vi äter i Sverige kommer från Skåne. Samtidigt finns drygt 20 procent av landets sysselsättning inom livsmedelsindustrin i Skåne. Med rätt politiska förutsättningar kan vi öka den skånska matproduktionen och vårt bidrag till den svenska ekonomin.

LRF Skåne välkomnar landsbygdsministerns initiativ om att uppdatera den nuvarande livsmedelsstrategin.  Vi har sett flera goda effekter av att riksdagen år 2017 ställde sig bakom gemensamma mål för ökad svensk livsmedelsproduktion. Samtidigt är det tydligt att ett förändrat omvärldsläge ställer andra krav, och vi kan tyvärr också konstatera att många av LRFs medlemmar inte i tillräckligt stor utsträckning märkt av livsmedelsstrategin på gårdsnivå. Vi vill därför peka ut sju områden och åtgärder som vi ser som extra viktiga:

Långsiktig lönsamhet inom svenskt lantbruk och trädgårdsnäring gör att vi kan bygga robusta företag som kan hantera skiftningar i marknaden utan krisstöd. Då krävs långsiktiga politiska spelregler, myndigheter som främjar livsmedelsproduktion genom tydliga och välmotiverade regelverk, bättre samordning av kontroller och snabbare tillståndsprocesser. Det krävs också en fungerande rovdjurspolitik som gör att skånska lamm- och nötköttsproducenter vågar tro på en framtid.  

Minskad sårbarhet i livsmedelskedjan genom att öka den gårdsbaserade energiproduktionen av biogas, biodrivmedel och gödningsmedel i jordbruket. Det är helt nödvändigt att svenskt lantbruk nu mer än någonsin måste bli oberoende av importerade insatsvaror i form av till exempel diesel och handelsgödsel. Vi ser också hur ett förändrat klimat gör lantbruket sårbart med ibland för mycket regn och ibland för lite.

En stark ägande- och brukanderätt är nödvändig för att kunna öka livsmedelsproduktionen men ser Samtidigt förslag efter förslag på EU-nivå som urholkar möjligheterna att styra över den egna produktionen. Regering och riksdag måste därför i alla lägen stå upp för rätten att bruka sin mark. Detta innebär också att skyddet av den värdefulla åkermarken måste stärkas mot exploatering, oavsett om det gäller kraftledningar, fängelser eller lagerlokaler.

Framtidssäkra svenskt lantbruk genom stärkt kompetensförsörjning och innovation i primärproduktionen och se livsmedel som ett viktigt fokusområde i kommande forskningsproposition. Vi behöver även minska trösklarna till investeringar i ny teknik, och underlätta för innovation i primärproduktionen. Det är också viktigt att politiken signalerar att svensk livsmedelsproduktion är en framtidsbransch så att fler söker arbete i vår bransch.

Se livsmedelsproduktion i ett helhetsperspektiv och nyansera den ensidiga klimatdebatt som råder om svensk livsmedelsproduktion idag, inte minst kring djurens roll i ett hållbart livsmedelssystem. Vi uppmanar regering och riksdag att se en svensk livsmedelsproduktion där vi både behöver mer växtbaserat protein från svenska åkrar och kött, mjölk och gödsel från djur som håller landskapen öppna. De stärker den biologiska mångfalden, bidrar Sveriges krisberedskap och utgör en viktig bas i ett kretsloppsjordbruk.

Ni kan lita på oss som arbetar på åkern, på ängen, i ladugården och i skogen. Vi vet hur fotosyntesen och kretsloppet fungerar. Vi är de som först drabbas av klimatförändringarna. Vi vet vilka åtgärder som kan göras och som krävs på våra gårdar. Vi kan försörja Sverige med livsmedel och vill vara en del av utvecklingen och av lösningen. Våra röster bör därför höras tydligt och väga extra tungt i den strategi som utformas.

Hans Ramel, regionordförande
LRF Skåne