I det tysta sätts nu spelreglerna

Ska kommunerna fortsätta bidra till miljömål om ett öppet landskap?

Vill våra politiker främja självförsörjning eller stödja importen? Ska våra äldre inom kommunala omsorgen få möjlighet att äta måltider de känner igen och är uppväxt med? Ska vi säkerställa att alla barn i skolålder åtminstone får ett mål mat om dagen som är tillräckligt närings- och energität och som innebär att de orkar prestera i skolan?  

De Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2022), alltså de kostråd som kommer ligga till grund för all planering av maten i det offentliga köket, uppdateras nu för att ta höjd för miljömässig hållbarhet. Frågan är komplex och då stört fokus läggs på miljömässig hållbarhet riskerar de andra två delarna om social och ekonomisk hållbarhet tryckas tillbaka, vilket kan resultera i något som inte är hållbart på riktigt.  

En stor förändring i kostråden jämfört med tidigare är inom kött och köttprodukter, vilka riskerar att minska till en ännu lägre nivå än nuvarande rekommendationer från Livsmedelsverket. Kött är ett av de mest näringstäta livsmedlen som finns. Men hittills har kommande skrivelser om kött mest fokuserat på förekomsten av och kvaliteten på forskningsstudier kopplade till olika diagnoser och djurens negativa klimatpåverkan. Fokus ligger inte på nutrition och köttets näringsinnehåll nämns endast helt kort på ett par ställen.  

Hur de tänker sig att brukare inom äldreomsorgen eller våra yngre barn inom skolomsorgen, alltså de som är mest beroende av energi- och näringstät mat, ska få i sig tillräckligt från den mestadels vegetariska kosten framgår inte. Spenat är en gröda som brukar betraktas som järnrik men för att vi ska få i oss lika mycket järn som en halv portion blodpudding behöver vi dock äta 750 gram bladspenat.  

Genomgående är att det inte heller finns det presenterat några långtidsstudier för vad denna nya kost med så pass mindre animaliska livsmedel skulle innebära för hälsan, varken för barn eller äldre. Detta är en brist författarna till NNR 2022 själva påtalar, men som de ändå inte anser vara tillräckligt viktigt att koppla till studier innan de är villiga att använda hela befolkningen som ett experimentunderlag för ändrade kostråd.  

Vårt globala livsmedelsystem är otroligt sårbart, detta har inte minst de humanitära katastrofer som klimatförändringarna, pandemin och kriget i Ukraina visat oss. Att varje land har en egen stark självförsörjning att tillgå i kristid blir allt viktigare, och vad vi faktiskt kan producera i varje land i slutändan. Här i Sverige har vi ett klimat som gör att vi inte kan odla mat på åkermarkerna året om, men däremot har vi gott om betesmarker som kan förse oss med näringsrika livsmedel från de djur som kan beta där, både kött- och mjölkprodukter. Här tar våra djur hand om det vi själva inte kan äta, och blir en pusselbit i den grad av självförsörjning och miljönytta som Sverige måste ha i framtiden.  

I Fattigdomsrapporten 2022 från Stadsmissionen kan vi utläsa att svenska barnfamiljer får det allt svårare, detta kan i sin tur påverka vilken mat de ger sig själva och sina barn. Skolan har en mycket viktig roll i samhället för att kunna erbjuda alla barn i samhället en näringstät och energirik måltid, oavsett familjernas egna förutsättningar, åtminstone fem tillfällen per vecka.  

Gruppen som arbetar fram de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2022) bygger inte dessa på våra förutsättningar här i Sverige samt att de verkar ha en snäv tolkning om köttets roll för både näring och energitäthet samt dess positiv roll för vårt landskap och möjlighet till lokal livsmedelsproduktion i enigheten livsmedelsstrategin.  

Vi vill istället se:  

• Att våra svenska politiker och myndigheter förstår vikten av en balanserad kost där djuren får finnas med i framtiden, för både näring, hälsa och för miljönyttan i Sverige.  
• Nya tag av en oberoende forskargrupp i NNR processen. 
• Att alla aspekter av hållbarhet tas upp, både miljömässig, ekonomisk och social. 
• Att störst fokus måste näringen i livsmedlen ha, för att säkerställa att energi- och näringstäta måltider serveras i alla Sveriges offentliga kök!

Kajsa Edbom
Regionalt sakkunnig LRF Väst, kajsa.edbom@lrf.se

Emma Fransson
Regionalt sakkunnig LRF Väst, emma.fransson@lrf.se