Insändare: Röjning av ledningsgator är inte så vackra i verkligheten som de beskrivs

Som markägare äger vi marken i ledningsgatorna men vi har inte bestämmandet över den, skriver Karl-Anders Hansson, LRF.

Insändare i Hallands Nyheter 31 maj 2023 

Många skogs- och lantbrukare har det tvivelaktiga nöjet att ha ledningsgator på sin mark.

På Svenska Kraftnäts hemsida kan man läsa mycket om hur duktiga man är på biologisk mångfald och vad man gör för att gynna viltet. Bland annat 37 sidor manual om skötsel av biotoper i ledningsgatan. Oavsett nätägare försäkrar man att man tar stor miljöhänsyn vid röjning.

Tyvärr är verkligheten inte så vacker som den beskrivs. Vi är ett antal markägare som har sett hur röjningen går till. Krasst så är det soprent på allt som det vilda, framför allt det som älg och rådjur vill äta. Man sparar inte på det som kallas RASE, rönn, asp, sälg och ek, som är mest uppskattat av klövviltet. Som enskild skogsägare SKA man spara dem för att ge bättre möjligheter för till exempel tallen att växa upp. Kollar man på dokumentären ”Den stora älgvandringen” kan man få se hur hårdhänt älgen hanterar ganska stora tallar. Det är ju ingen hemlighet att betesskadorna kostar stora pengar för det svenska skogsbruket.

Som markägare äger vi marken i ledningsgatorna men vi har inte bestämmandet över den. När allt gott och betesbart röjs bort drabbar det oss och våra grannars skogsfastigheter. Det är vi som gör de ekonomiska förlusterna för att vara krassa och det måste vi få vara eftersom det handlar om våra intäkter på våra företag.

Det svenska transmissionsnätet består av cirka 1 600 mil, huvudsakligen 400 kV-ledningar. Allt mellan 50-100 meter breda gator. Vilket innebär en ansenlig foderareal i skogslandskapet som bör utnyttjas bättre.

I Halland har Svenska Kraftnät ett flertal ledningar. Men även andra ledningsägare har större eller mindre kraftledningsgator. För oss är det av stor vikt att röjning sker så att RASE och annat som det vilda gillar bevaras. Låt de små buskarna vara, de lär bli nerbetade innan de är ett hot mot ledningen.

Detta är ett citat från en nätägare:

”Vi visar givetvis stor respekt för naturen och miljön i allmänhet. Vi utför röjningen med varsamhet och använder till exempel inga kemikalier. Självklart tar vi särskild hänsyn till naturreservat, områden med sällsynta djur och växter, samt andra områden med höga kulturvärden.”

Som markägare vill vi se att ni lever upp till ovanstående. Som skogsägare och även jägare har vi bra kunskap om det vilda. Ska vi kunna hålla nuvarande klövviltstammar måste även nätägarna ta sitt ansvar och bidra med mesta möjliga foderproduktion i ledningsgatorna.

Återigen vill vi påpeka att ni samtalar med oss markägare innan röjning och framför allt gör det vi kommit överens om. En del i detta är att det finns bra arbetsledare som kan informera och utbilda röjningsentreprenörerna, som ofta inte är svensktalande om hur våra inhemska trädslag ser ut och skall hanteras när åtgärden sker så att arbetslagen kan leva upp till de vackra målsättningar nätägarna har.

Allt för att våra medborgare ska kunna uppleva vår fina svenska natur, både när det gäller vår flora och fauna.

Alla berörda älg- och kronskötselområden genom

Karl-Anders Hansson

LRF:s kommungrupp i Varberg

Ni hittar insändaren i Hallands Nyheter 31 maj 2023 : https://www.hn.se/1.100906087