LRFs frågor i fokus under MSBs krisberedskapsvecka

Maten. Det är temat för den årliga krisberedskapsveckan som idag, 26 september, rullar igång i hela Sverige och som ordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Temat är en viktig påminnelse till politikerna om att det brådskande behovet av att sjösätta en uppdaterad livsmedelsstrategi för Sverige - och till konsumenterna om betydelsen av att välja svenskt.

Krisberedskapsveckan är en årlig informationskampanj som ska öka svenska folkets motståndskraft inför samhällskriser och krig. I år genomförs den för sjätte året i rad mellan den 26 september och 2 oktober, tillsammans med bland andra landets kommuner, frivilliga försvarsorganisationer och handeln. Kampanjen som riktas till privatpersoner har som syfte att upplysa om hur vi – genom att förbereda oss – även har mat vid kriser och krig.

- Kriget i Ukraina, torka och energibrist påverkar produktionen av livsmedel, och det har ökat intresset för hemberedskap. Att fler stärker sin hemberedskap är viktigt och det bidrar till att stärka Sveriges motståndskraft vid kris och krig, säger MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka.

MSBs kampanj om vikten av mat och livsmedelsförsörjning som en del av Sveriges krisberedskap. 

Med mat som krisberedskapstema riktas ännu en gång strålkastarljuset mot LRFs högaktuella kärnfrågor. Pandemi, krig, ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och torka har visat på sårbarheten i vår livsmedelsförsörjning och det allvarliga läget. Att vi idag importerar hälften av maten vi äter och att merparten av insatsvarorna som krävs för matproduktion kommer från Ryssland, gulfstaterna, Brasilien och Kina.

Att MSB lyfter frågan om just maten är ytterligare en påminnelse till våra svenska politiker att vi har en parlamentarisk majoritet om en uppdaterad livsmedelsstrategi. Och att det är viktigt att de agerar skyndsamt. Nyligen presenterade LRF en reformagenda i sju punkter på DN Debatt, med åtgärder som snabbt kan stärka just landets försörjningstrygghet. För den matproduktion vi har i fredstid är i bästa fall den vi har i kris.

Betydelsen av att välja svenskt 

Under krisberedskapsveckan kommer kampanjaktiviteter pågå i kommuner och med lokala livsmedelshandlare runt om i landet. Flera av MSBs samarbetspartners, så också LRF, påminner konsumenter om betydelsen av att välja svenskproducerad mat som ett bidrag till vår fortsatta krisberedskap – något som LRF nu också lyfter i en kampanj på sociala medier.

LRFs budskap i sociala medier under Krisberedskapsveckan. 

Under Krisberedskapsveckan rullar även Svenskmärknings Från Sverige-veckor som uppmuntrar konsumenter att i butikerna titta efter råvaror, mat och dryck med ursprungsmärkningen – och på så sätt bidra till att säkra den svenska livsmedelsförsörjningen och skapa jobb över hela landet.

7 punkter för stärkt försörjningstrygghet

De sju punkterna i LRFs reformagenda som snabbt kan stärka försörjningstryggheten är följande:

1. Öka självförsörjningen av insatsvaror. Utan insatsvaror, ingen mat. Vi kan öka produktionen av svensk biogas och biodiesel och därmed minska beroendet av energi från Gulfstaterna och de ryska krigsherrarna. Men då behövs tydliga produktionsmål, stöd och långsiktiga marknadsförutsättningar. I Sverige använder vi mer bioenergi än vindkraft och kärnkraft tillsammans. En ökning av bioenergin skulle sänka elpriserna och öka arbetstillfällena. Dessutom bidrar biogasen till produktion av biogödsel. Vi skulle redan nu kunna vara i stort sett självförsörjande på mineralgödsel.

2. Inrätta tydliga mål för ökad försörjningstrygghet. Hur Sveriges bönder producerar maten måste avgöras av marknaden. Vi anser att vi ska ha tydliga mål gällande hur mycket mat som produceras i Sverige snarare än hur eller vad som produceras.

3. Öka nationell medfinansiering. Finansieringen i det kommande jordbruksstödet från EU minskar med 1 miljard per år. Regeringen bör öka den nationella medfinansieringen med ett ”gräspaket” som innehåller ett återinfört vallstöd, höjt kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar för betande djur.

4. Öka fokus på svenskt i de offentliga upphandlingarna. Navet kring svensk livsmedelsproduktion är de offentliga måltiderna. Vissa kommuner är redan duktiga men här är det viktigt med en tydlig nationell riktlinje. Alla skolbarn och äldre ska serveras hållbar och hälsosam mat från svenska bönder. Det gäller inte minst i tider när kommunernas budgetar stramas åt.

5. Minska vilttrycket. Den svenska jaktlagstiftningen beslutades 1987, alltså två år innan Berlinmuren föll. Syftet då var att stärka viltet. Det har gått så bra att viltet nu i stället har blivit ett stort problem. Varje år förstörs mat motsvarande 1 miljon matkassar redan på åkern. Det kan inte vara vild­svinen eller klövviltet som avgör svensk matproduktion. Det är dags för en ny jaktlagsutredning.

6. Minska regelkrånglet. Antalet lagkrav som berör lantbruksföretag ökade med 120 procent under perioden 1996 till 2016. Det totala antalet lagkrav för en mjölkproducent med växtodling är cirka 450 stycken. Det är orimligt. Sveriges bönder har effektiviserat sin verksamhet, nu är det dags för Myndighetssverige att effektivisera sin.

7. Värna odlingsmarken. Bara i Sverige blir vi en miljon fler vart 15:e år och därför behövs varenda kvadratmeter åkermark för att odla. Till 2033 beräknas cirka 20 000 hektar mark tas i anspråk för EU-åtgärder och av kommuner för exploateringar. Utöver det föreslår EU nu att livsmedelsproduktionen ska avslutas på stora arealer bördig åkermark. Samtidigt beskriver EU:s expertmyndigheter att odlingsmarken i norra Europa ökar i betydelse när klimatförändringar gör det för torrt att odla i södra EU.

Se även: 

Mer om Sveriges självförsörjningsgrad (Från Sverige) 

MSB: Krisberedskapsveckan har i år temat mat

Livsmedelsförsörjning och krisberedskap - en ny rapport från Macklean