Mikaela Johnsson och Gunnar Lidén pratade på stämman om nuläge och framtiden för skogen

Mikaela Johnsson LRF Södermanlands regionstämma
Mikaela Johnsson. Foto: Carolina Fransson

- Ta vara på möjligheterna, sa Mikaela Johnsson på årets regionstämma i Södermanland, och syftade på att efterfrågan på svensk skogsråvara kommer att vara fortsatt stor framåt. Tillsammans med Gunnar Lidén, expert i naturvårdspolitik på LRF Skogsägarna, var hon gästföreläsare på stämman.

Mikaela Johnsson, LRFs riksförbundsstyrelse, och Gunnar Lidén, expert naturvårdspolitik på LRF Skogsägarna, gästföreläste på temat Framtidsspaning i skogen. Mikaela var först ut att tala. Hon pratade, inför de drygt 100 samlade på stämman, om det som hänt i vår omvärld de senaste åren, hur företagare inom de gröna näringarna påverkas av det och vilka möjligheter som finns i de utmaningar vi ställs inför. Hon pratade om torkan 2018, coronapandemin, om problem med handelsvägar, stora ledares inflytande, om Rysslands invasion av Ukraina och kostnadskris för att sedan landa i nuläget och de utmaningar och möjligheter branschen står inför nu.

-         Kriget i Ukraina drabbar oss som företagare, men också på ett mänskligt plan. Vad är vår roll när världen är knasig? Det gäller att förstå vad som händer och vad vi kan göra, sa hon.

Under stämman skänktes pengar till We effect. Mikaela pratade om den gröna omställningen och att tillgången på mat alltid kommer att vara viktig.

-         Vi verkar i en livsviktig sektor. Tomma hyllor i affären under hamstringen i början av pandemin och nu höga energipriser har gjort att samhället fått vakna upp och inse att livsmedel och energi inte kan tas för givet. Vi är beroende av vad som händer på världsmarknaden och de ledare som styr. Ryssland och Ukraina exporterar mest spannmål, vårt beroende av rysk naturgas har gjort oss sårbara, vi är i dag beroende av de stora oljenationerna och vårt beroende av Kina kommer att öka i takt med elektrifieringen, sa hon.  

Sverige exporterar en stor del av landets skogsråvara. Mikaela pratade om de möjligheter som finns för svenska skogsägare och att skogsråvaran är viktigare än någonsin mitt i den gröna omställningen, som exempelvis i form av hållbart byggande i trä och som kartongförpackningar i stället för plast.

-         Det finns en hög betalningsvilja för våra skogsprodukter. Ta vara på möjligheterna! Sverige som industri behöver fundera över hur man kan skapa förutsättningar för en ökad produktion. Vi är inte tillräckligt stora i världen för att kunna styra över energi eller livsmedelsförsörjning, men det finns en marknad för oss. Vi undanröjer vägar från snö och producerar mat och energi. Lönsamma företag är nyckeln. Fundera över hur ni kan få högsta möjliga skörd, följ marknaden, fundera över när ni handlar era insatsvaror och minska på onödiga kostnader. Viltskadorna påverkar oss i olika grad över landet. Viltet har en viktig roll, men med tanke på den skada det orsakar jobbar vi i LRF för en ny jaktlagstiftning. Det är nu kanske viktigare än någonsin.           

Mikaela ledde talet vidare in på remissen Framtidens folkrörelse.

-         LRF består av kloka människor; förtroendemän och tjänstemän. Just nu pågår en remissrunda och som är en punkt på den här stämman. Det är inte en process uppifrån utan något som är efterfrågat och pådrivet av skrivelser och motioner underifrån. Hur vill vi att förtroendevalda organiserar sig framöver? Hur tar vi det stora i världen ner i vår organisation och jobbar för bästa möjliga medlemsnytta framåt?   

Gunnar Lidén, som jobbar med skogsfrågor inom LRF, tog vid och pratade också om att det ser ljust ut för svensk skogsråvara och att efterfrågan på skogsprodukter kommer att vara fortsatt stor framöver. Men det finns också mycket regelverk som påverkar och begränsar skogsägare. Han tog upp EU-förordningen om restaureringen av förstörd natur där man utgår från olika naturtyper och där länderna behöver uppfylla olika kriterier för att ha tillräckligt mycket orörd natur. Vanliga produktionsskogar anses förstörda eftersom de inte är orörda.   

-         Paragrafen säger att man ska återställa marker om man inte kommer upp i den referensnivå som är satt, för att bevara det biologiska värdet, och att man ska rapportera nivån var sjätte år till Bryssel. Sveriges referensnivå ligger på 20 procent av ett förindustriellt tillstånd, vilket innebär att det är omkring 2,5 miljoner hektar skog som behöver återskapas, sa han.

Olika länder räknar sin referensnivå på olika sätt. Man ska räkna utifrån bästa vetenskapliga underlag, men man får inte räkna senare än när landet gick med i EU. Ett förindustriellt tillstånd innebär att Sverige räknar sin nivå utifrån att människan aldrig har varit där och brukat skogen. Referensnivåer finns också för jordbruksmarken.

-         EU har en strategi för biologisk mångfald där 30 procent av naturen ska skyddas. Sverige rapporterar att vi skyddar minst 15 procent av vår natur. Mycket av det som vi rapporterar att vi skyddar i Sverige är fjäll och huvuddelen av det vi rapporterar är naturreservat där vi inte får bruka jorden.  Om man jämför med till exempel Tyskland så rapporterar de att de skyddar 37 procent av sin natur, men de räknar utifrån andra skyddsformer där landskapet skyddas, men där de samtidigt får bruka jorden. Nu har regeringen börjat inse att det här är problematiskt och gett ett nytt uppdrag till Naturvårdsverket att vi ska rapportera på ett annat sätt så det blir mer likvärdigt andra länder. Att vi ska bevara det biologiska värdet har EU bestämt, men referensnivån kan vi själva styra. Det har jättestor betydelse för skogs- och jordbruket hur vi fortsätter att rapportera, sa han.