Samarbete stärker När-bönderna

Det finns fortfarande tretton mjölkproducenter och två köttgårdar i När. En liten socken i på östra Gotland. Hemligheten är samarbeten och samägda maskiner. I generationer han de delat resurser, något de tackar fiskarefamiljerna för.

I När finns det resurser, effektiva redskap som används flitigt. Hur många maskinbolag som finns i trakten är lite oklart. Men vägsladden, gödseltanken, balpressen, tröskan, potatisupptagaren, bevattningssystemet och traktorer är samägda.

– Gårdarna är inte så stora i sig att vi skulle kunna räkna hem dessa investeringar på egen hand. Går vi ihop och utnyttjar dem tillsammans får vi en högre nyttjandegrad och en kostnad som varje gård kan bära, berättar Clas Pettersson.

– Det har gjort att vi hänger med i utvecklingen med större, modernare och mer effektiva maskiner. Det blir ju också ett starkt nätverk där vi känner varandras marker och gårdar, kan rycka in och hjälpa till när det kärvar någonstans, tillägger han.

Fiskarefamiljerna delade på båtar, nät och fångsten

Samarbetskulturen i När går långt tillbaka i tiden. Det är i grunden ett fiskeläge. Hushållen gick samman i båtarna och kämpade för att bärga fångsten. De kunde bli rikliga, men även magra. Fiskarefamiljerna delade på båtar, nät och fångsten. Det hände att båtar gick under med manskap och allt.

– Klarar man inte av att fiska samman går det illa. Det har vi tagit med oss in i vår tidsålder. Vi håller samman, stöttar och hjälper varandra. Vårt samarbete är som en försäkring. Jag kan få harvat eller ensilerat, de andra i byn vet var åkrarna ligger, säger Mikael Larsson.

"Vi är öppna med varandra"

Det ska fungera. Och det fungerar. I almanackor och kalendrar finns noteringar om maskintimmar. Priset är bestämt utifrån amorteringsplanen och mjölkgårdarna fakturerar varandra utifrån nyttjandegraden. Vädrets makter och bästa skördedagen brukar också jämna ut sig med åren.

– Vi är öppna med varandra. Skulle det vara något som skaver lägger vi det på bordet och resonerar. Det är bättre än att någon går runt och trular. Så lyckades vi också få till bevattningsföretaget. Utan det hade vi inte kunnat odla pärar på denna del av Öjn, menar Clas.

Framtiden då? Vad händer med socknar som När? Modellen med samarbeten och samnyttjande av maskiner, redskap och utrustning gör det kanske möjligt för kommande generationer att ta över och driva en gård i en levande socken med grannar och kollegor.