Sänkta matpriser - till vilket pris?
2023-05-03
De ekonomiska utmaningarna drabbar hushållen i sista led, men matproducenterna i första. Svenskarna lägger, trots de höjda matpriserna, historiskt lite pengar på mat och mitt i krisen kan det vara läge att påminna sig om de svenska värdena i livsmedelsproduktionen, skriver Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten.
Under den senaste tiden har matpriserna varit på allas läppar. Det är förståeligt. Många har svårt att få pengarna att räcka till när kostnaderna i många delar av hushållet ökar. Vi befinner oss mitt i en inflation med historiskt höga energipriser som påverkar hela samhällsekonomin. Till det läggs höjda räntor som påverkar hur mycket som finns kvar på bankkontot i slutet av månaden.
Den senaste tidens ekonomiska utmaningar har även drabbat lantbruket och våra medlemmar vänder också på slantarna för att få ekonomin att gå ihop. De är inte ensamma, hela livsmedelskedjan påverkas av de ökade kostnaderna. Samtidigt ser vi att världsmarknadspriser på exempelvis spannmål och mjölk nu pressas neråt vilket gör att marginalerna för bönderna minskar. Det kommer att få konsekvenser för livsmedelsbranschen som under de senaste decennierna haft låga marginaler.
Samtidigt lägger svenska konsumenter historiskt lite pengar på mat. Konsumenten har under de senaste åren lagt ungefär 12 procent av sin disponibla inkomst på livsmedel, vilket kan jämföras med en genomsnittlig andel på 20 procent under 1970- och 80-talen. Under samma period har Sveriges bönder arbetat och investerat för att skapa livs- medelsvärden som är unika i världen. Svenskt lantbruk kan stoltsera med mat som bygger på god djuromsorg, låg antibiotikaanvändning, låg klimatpåverkan och ett aktivt hänsynstagande till miljön. I dag producerar Sveriges bönder bättre kött, mejeriprodukter, grönsaker och spannmål till lägre pris för konsumenterna – men det har krävt stora investeringar i jordbruket.
Våra medlemmar har drabbats av en exceptionellt snabb och stor kostnadsökning för insatsvaror om hela 28,7 procent sedan hösten 2021, enligt Jordbruksverkets siffror. Vi såg redan i slutet av 2021 att kostnaderna för viktiga insatsvaror som mineralgödsel och diesel ökade.
Parallellt står bönderna i frontlinjen för klimatförändringarnas konsekvenser, både i Sverige, Europa och världen. Numera är värmebölja, torka och översvämningar regelbundet förekommande. För
att hantera det behöver bönderna kavla upp ärmarna och bygga dammar för bevattning, minska beroendet av importerade insatsvaror, samt investera i biogasanläggningar och solceller för att minska koldioxidutsläppen. Men de nödvändiga investeringarna kommer inte kunna göras om böndernas lönsamhet minskar.
Vi kan inte kasta bort de värden som vi har byggt upp inom svensk livsmedelsproduktion i form av god djuromsorg, låg antibiotikaanvändning och hänsynstagande till miljön. Dessutom måste vi av beredskapsskäl stärka och öka produktionen av mat i Sverige. När våra beslutsfattare uppmanar till att jaga lågpris riskerar det att få negativa konsekvenser för den svenska livsmedelsproduktionen och vår försörjningsförmåga.
Västerbottens bönder står nu inför vårsådden. Genom att fortsätta välja svensk mat säkrar konsu- menter en god livsmedels- försörjningen. Låt oss alla hålla i och hålla ut även i ekonomiskt svåra tider. Tillsammans kan vi framtidssäkra maten och göra gott för Västerbot- ten – och hela landet.