Smutsiga djur är ett problem som kan förebyggas med bra rutiner

Ungefär hälften av nötkreaturen som går till slakt årligen kommer från gårdar som är anslutna till Gård & Djurhälsan.

Virpi Welling är en av de 13 veterinärer som jobbar på Gård & Djurhälsan och hon förklarar varför smutsiga djur är den vanligaste bristen när Länsstyrelsen gör sina kontroller.  

Virpi Welling, Gård & Djurhälsan

- När länsstyrelsen kommer ut och ser djur som är smutsiga, även om de är ett fåtal i en stor besättning så kommer den besättningen med i statistiken att det finns smutsiga djur, därför blir det en högre procentuell siffra än om man räknat på individuella djur per besättning, säger hon.  

Gård & Djurhälsan arbetar med att informera och få djurägarna att förstå varför det är viktigt med rena djur.  
- Dels har vi detta med slakthygien, det är oerhört viktigt att djuren är rena så att inte farliga bakterier kommer i kontakt med köttet och på så sätt kan orsaka skada hos människor, sen har vi detta med djurvälfärden, gödselföroreningar kan ge hudskador och orsaka smärta hos djuren, säger Virpi Welling.  

Gård & Djurhälsan arbetar förebyggande genom sin rådgivning.  
- Vi tittar på flera saker när vi är ute på gårdsbesök, bland annat torr och ren miljö, så att gödseln inte har någon möjlighet att fastna på djuret. Utfodringsrutiner, men också vikten av att klippa djuren vid installning.  Vi har tagit fram klippfilmer på vår hemsida så att man klipper djuret säkert och tänker på sin egen arbetsmiljö. Vi tittar också på stallsystemen, ibland kan det behövas förändringar, säger Virpi Welling.  

Gård & Djurhälsan har också haft ett projekt, där man jämförde olika system och grader av smutsighet, detta gjordes på ungnöt inom djurvälfärd där flera djurvälfärdsparameterar jämfördes per stalltyp. 
- Vi fann att stallsystemen gjorde en del då vi jämförde graden av smutsiga djur, i spalt och djupströstallarna var djuren renare än i liggbåsstallarna. Men vi såg också att i två likadana stall så kunde den ena besättningen ha fler smutsiga djur än i den andra och då kan vi ju konstatera att skötsel- och utfodringsfrågorna spelade in, och där är vi tillbaka på vikten av rutiner, säger Virpi Welling.  

Gård & Djurhälsan följer också upp sin rådgivning och det är mycket för att se så att råden fungerar och kanske justera något för att nå ett bättre resultat.   
- Vi vill jobba i team med djurägarna och se vad vi kan skruva på så att djuren hålls rena. Men jag skulle säga att de senaste 15 åren så har renheten blivit betydligt bättre hos våra kunder och det tror jag beror på att stallsystemen har blivit bättre men också skötselrutinerna, säger Virpi Welling.  

De ska göra jobbet enklare för kontrollanterna

Länsstyrelsens djurskyddskontrollanter Sara Swedblom, Rebecca Hoogstraten, Elin Nordblom och Emma Filipsson.

Elin Nordblom, Sara Swedblom, Rebecca Hogstraten och Emma Filipsson är alla samordnare för Djurskyddskontrollen på Länsstyrelsen. Deras uppgift är bland annat att ha ett samordningsansvar gentemot djurskyddskontrollanterna som är ute i fält och träffar djurägarna.  

- Vår roll är att underlätta för kontrollanterna och vi är också beslutande i ärenden. När kontrollanterna är ute i fält har de alltid möjlighet att ringa till oss och stämma av om något är oklart, säger Sara Swedblom.  

På länsstyrelsen finns det ungefär 30-35 djurskyddskontrollanter beroende på säsong, och de kontrollerar alla djurslag.  

- Vi har samsynsmöten 2 gånger i veckan för alla kontrollanter då vi stämmer av en del ärenden, säger Rebecca Hoogstraten.  

Länsstyrelserna över hela landet har också möten där de lyfter ärenden och hur de har bedömts, allt för att få skapa en lika bedömning i hela landet.  

Länsstyrelsen arbetar enligt SToRK (=Statistik- och Riskklassificering), metoden bygger på en riskklassning, dessa parametrar är djurslag, produktionsinriktning, antal djur, tid sedan förra kontrollen, senaste kontrollresultatet samt det allvarligaste kontrollresultatet.   

- Det förekommer en del smutsiga djur ute i besättningarna, och här är det viktigt att djurägarna har bra rutiner för att minska antalet djur som är smutsiga. I lagen står det att djuren ska hållas tillfredsställande rena och det är det vi bedömer, vi tittar bland annat på gödselförekomst och om det är färskt eller om det blivit pansar, vi meddelar ju också djurägarna om det är något som de behöver åtgärda, det kan handla om att klippa djuren eller se över sina rutiner,  säger Sara Swedblom. 

Hallå där Kenneth Lundgren inköpare av nöt på Skövde slakteri!

Foto: Clara Hyltbäck

Vad tänker du kring smutsiga djur?

- Överlag är djurägarna jätteduktiga på att hålla sina djur rena. En vanlig vecka slaktar vi omkring 800 nötkreatur och ofta är det bara något enstaka djur som får anmärkning om förorenad hud. Branschen använder en tregradig skala som Köttföretagen har tagit fram. Är djuren för smutsiga får djurägaren avdrag på avräkningen. Djuren är också individer och det finns djur som är mer benägna att smutsa ner sig, så är det bara ett enstaka djur som fått avdrag drar man inte så stora växlar på det. Är det däremot flera avdrag från samma gård så kontaktar vi djurägaren för att göra en uppföljning.  

Vad är dina bästa tips för att hålla djuren rena?  

• Ta in djuren i tid på hösten och klipp dem så snart som möjligt
• Se till att ha god ventilation i stallarna
• Bättre att strö ofta och mindre än sällan och mycket
• För de som har liggsängsstallar eller uppbundet kan det vara bra att ha en sax i fickan och klippa tofsen på svansen när man går förbi

Clara Hyltbäck
Regional kommunikatör LRF Väst, clara.hyltback@lrf.se