"Sunt förnuft måste råda för reglerna i skogsbruket"

"Det är fullständigt omöjligt att veta vilka fåglar som bor här i skogen och vilka som bara flyger förbi, och var exakt de har sitt bo. Ändå krävs den vetskapen av mig som skogsägare." Jenny Karlsson, LRF Norrbottens ordförande, skriver om Skogsstyrelsens nya tillämpning av artskyddsförordningen.

"Jag är ute på en härlig hundpromenad i min vintervackra del av Norrbotten.  En traktorväg i byn är upplogad till en nygjord föryngringsavverkning, och som skogsintresserad finns det massor med goda intryck att få tillbuds här. Det kloka upplägget av skogsmaskinernas stickvägar, riset i hjulspåren som skyddar marken, den ljuvliga doften av kåda och den fina kvaliteten på stockarna i avläggen. Kvalitet som byggts genom bra skogsbruk i ca 100 år ser jag, när jag räknar årsringarna på en rotstock i vältan.

Uppgiven känsla
Avverkningen är ca 2 hektar, ligger i anslutning till en fin föryngring, där byborna plockat kubikmeter med lingon genom åren, en medelålders gallring, ett bäckområde, med gammal granskog, som skogsägaren frivilligt skyddat och åkermark med artrika kantzoner och dikesrenar. Men nu när jag går här är sinnet tungt och känslan i kroppen är uppgiven.

Öronbedövande kvitter
Ni kan ju bara tänka er den mängd fåglar som vistas här, nu på vintern hörs bara flaxet från småfåglarna men när jag går här på våren och sommaren så är kvittret nästan öronbedövande, som en enda fullständigt samstämd kör av tusentals tonsäkra sångare. Det är omöjligt att särskilja alla arter och antal individer i denna kör, för man ser de inte, man bara hör de. Från marken, buskarna och trädkronorna. Ibland svischar de förbi men att hinna art och könsbestämma en liten pippifågel är inte lätt, inte ens att hinna se om det är en tjäder eller orre eller kråka som får luft under vingarna, eller att se ett litet sparvbo högt upp i en stor fullövad björk.  

Omöjlig uppgift räkna fåglar
Prova räkna och artbestämma i din egen trädgård. Går det? Nä. Det är alltså fullständigt omöjligt att veta vilka fåglar som bor här i skogen och vilka som bara flyger förbi, och var exakt de har sitt bo. Ändå krävs den vetskapen av mig som skogsägare. Jag är förbjuden att utföra skogsåtgärder som riskerar att döda, eller ens störa någon enskild fågel, eller förstöra dennes bo- eller häckningsplats. Och vi pratar inte sällsynta fåglar som fiskgjuse, berguv eller vitryggig hackspett nu, utan ALLA fåglar, alltså alla skator, trastar, talgoxar, duvor och fiskmåsar. Många av de får vi dessutom jaga!

Finns fåglar trots mänsklig aktivitet
Men tänk nu; trots att här har avverkats, trots att här har röjts och trots att folk ständigt vandrat, ridit, jagat, plockat bär, åkt skidor och kört skoter i markerna, och trots att många fåglar då skrämts och tagit till vingarna från sina viloplatser och sina bon,  avbrutits i sitt parningsspel, eller födosök , så kryllar här ändå med fåglar, för det gör ju just det, tar till vingarna och flyttar sig om de blir skrämda, och återvänder när faran är över.  

Sunt förnuft måste råda
Det är sunt folk som jobbar i skogen. Om en skördarförare ser ett bo i ett träd, så lämnas det trädet. Om en röjare hittar en ruvande tjäderhöna på marken så lämnas det ett område för att inte störa henne eller skada boet. Om det ligger ett sädesärlbo i björkvältan så tar timmerbilsföraren varsamt bort det till en säker plats, där föräldrafåglarna hittar det.
Sunt förnuft måste börja råda i de regler som rör skogsbruk. I ett skogsland som Sverige, i ett skogslän som Norrbotten så måste skogsbruket värderas högt. Vi är så otroligt beroende av det och skogsbruket kan inte betraktas som nån hemsk pestråtta som katten har dragit in."

Jenny Karlsson
ordförande LRF Norrbotten