Svenska mjölkbönder kan leverera i linje med Parisavtalets klimatmål

De svenska mjölkbönderna kan fördubbla sin produktivitet samtidigt som de behåller sin goda djurvälfärd, gynnar den biologiska mångfalden och minskar sin klimatpåverkan i den takt som Parisavtalet kräver. Det visar en ny rapport om framtidens mjölkproduktion framtagen av LRF, Arla, Lantmännen, Yara, Svenskt Kött, DeLaval, HK Scan och Växa.

– Det är första gången mjölk- och köttbranschen har samlats på det här sättet för att ta reda på sin framtida potential, säger Victoria Thuillier, hållbarhetsexpert på LRF Mjölk. Det är fantastiskt att få svart på vitt att vi kan minska vår klimatpåverkan ännu mer trots att vi redan är bland de mest hållbara länderna som producerar mjölk i världen.

Kartläggning av mjölkgårdar

Genom att kartlägga fyra olika typgårdar har mjölk- och köttbranschen gemensamt räknat fram potentialen för att sänka sin klimatpåverkan samtidigt som verksamheterna fortsätter att vara lönsamma och djuren mår bra. Resultatet visar att branschen har stora möjligheter att lyckas med något som många av världens länder och regeringar misslyckas med: Att uppnå Parisavtalet. Parisavtalet är ett klimatavtal från 2015 då världens länder enades om att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 grader till år 2055 och att arbeta för att den ska stanna vid 1,5 grader.

– Typgårdarna med mjölkproduktion som vi räknat på i projektet representerar ett snitt som redan idag följer FNs vetenskapliga klimatpanel, IPCCs, minskningstakt för koldioxid per kg mjölk, säger Victoria Thuillier. Och då finns det vissa gårdar som har kommit ännu längre.

Vallar och betesmarker viktiga för kolinlagringen

De fleråriga vallarna och betesmarkerna är betydelsefulla ur flera hållbarhetsaspekter, inte minst för hur mycket kol som lagras i jorden och den biologiska mångfalden. Samtidigt finns det stor potential att göra ännu mer i odlingen av grovfoder och utfodringen av korna. Många av åtgärderna stärker dessutom mjölkgårdarnas lönsamhet.

– Men för att nå hela vägen behöver mjölkgårdarna att politikerna och myndigheter inte hela tiden ändrar förutsättningarna för att producera mjölk. Det behövs också kraftfulla satsningar på forskning och innovation och att alla, från dem som producerar mjölken till dem som dricker den, är med och finansierar de investeringar som bonden behöver göra för att bli mer klimatsmart, säger Victoria Thuillier.

Bakgrund och metodbeskrivning

Potentialen för framtidens hållbara mjölkproduktion räknades fram genom att simulera två mjölkgårdar med olika typer av produktion och förutsättningar: En mindre gård i skogs- och mellanbygd med 60 kor och en större gård i slättbygd med 250 kor.
Metoden inkluderar litteraturstudier, kartläggningar, beräkningar, intervjuer med forskare, experter och intressenter samt workshops. I beräkningarna har de olika växthusgaserna hanterats var för sig. Det är ovanligt att göra på det sättet idag, men det ger en mer nyanserad bild av en mjölkgårds klimatpåverkan och dess förbättringspotential.

Lilla mjölkgården

• Skogs- och mellanbygd
• 85 hektar inklusive åkermarksbete och naturbete
• 60 kor i produktion
• 9 900 kg ECM/år i medelavkastning
• Mjölkrobot

Stora mjölkgården

• Slättbygd
• 256hektar inklusive åkermarksbete
• 240 kor i produktion
• 10 400 kg ECM/år i medelavkastning
• Mjölkgrop eller karusell

Här hittar du rapporten.

Fakta om svensk mjölkproduktion

• Svensk mjölk har 60 procent lägre klimatpåverkan än världsgenomsnittet.
• Användning av antibiotika på svenska mjölkgårdar är världsunikt låg.
• Svenska mjölkbönder bidrar till ekosystemtjänster som kolinlagring och pollinering som är värda miljarder för samhället.
• Svensk mjölk är viktig för biologisk mångfald. Naturbetesmarkerna i Sveriges är lika artrika som regnskogen i Amazonas.
• Svensk mjölkproduktion är nödvändig för två av Riksdagens miljökvalitetsmål: 1. Ett rikt odlingslandskap och 2. Ett rikt djur och växtliv.