Gårdsförsäljning av alkohol är en av flera viktiga reformer för att fler ska kunna leva och verka på landsbygden.

Om gårdsförsäljning

Den svenska produktionen av alkoholhaltiga drycker har utvecklats snabbt de senaste åren med nya vinproducenter, mikrobryggerier, cidermakare och destillerier som etableras runt om i Sverige.

Dryckesbranschen är inte en isolerad bransch utan är en viktig pusselbit i en lokal samverkan på landsbygden som skapar attraktionskraft och utveckling. Det finns ett ökat intresse från nya typer av långsiktiga investerare som närmar sig de gröna näringarna med ny teknik och med intresse för dryckes- och besöksnäringen.

Stort intresse bland konsumenter

Lokala råvaror attraherar i allt större utsträckning medvetna konsumenter med intresse för matkultur. Det som efterfrågas är kunskap om hur produktionen går till och var mat och dryck kommer ifrån. Lokalt och närodlat har en starkt positiv laddning som gynnar både dryckesföretagen och lokalsamhället.

Det finns ett stort intresse bland konsumenter att få besöka svenska producenter och kunna köpa med sig en flaska eller två i samband med besöket.

Hur fungerar det med alkoholförsäljning på gårdsnivå idag?

I nuläget kan besökare inte köpa produkterna i anslutning till produktionsstället, utan hänvisas till Systembolaget. Det innebär att man inte tar till vara på möjligheterna till landsbygdsutveckling och en utvecklad besöksnäring, måltidsturism i anslutning till produktionen. 

Småskaliga dryckesföretag

Majoriteten av företagen är små, med färre än fem anställda. Flertalet har bara en eller två anställda. Utmärkande för branschen är den starka närvaron i glesbefolkade län.

Gårdsförsäljning skulle ge nya jobb

Det är framförallt i de små företagen där gårdsförsäljning skulle ge förutsättningar för nya jobb.

I de enkätundersökningar som LRF Lokal Mat & dryck lät Ipsos genomföra 2020 och 2021 svarade småskaliga alkoholtillverkare att de skulle öka antalet arbetstillfällen med 200% om de kunde ansöka om gårdsförsäljning i sin kommun. Det huvudsakliga skälet var att de ville utveckla möjligheter till besöksnäring och måltidsturism samt stärka sina möjligheter till innovation och utveckling.

Gårdsförsäljning bör tillåtas

LRF Lokal mat & dryck menar att gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker bör tillåtas snarast. Det skulle gynna småföretagares möjlighet att växa och skapa arbetstillfällen på landsbygden, samtidigt skull det möta konsumenters växande efterfrågan.

LRF vill att:

  • Lagstiftningen om gårdsförsäljning ska utformas från ett företagar- och landsbygdsperspektiv samtidigt som Systembolagets monopol bevaras.
  • Riksdagen beslutar om en gårdsförsäljningsmodell som inkluderar alla småskaliga tillverkare av hantverksmässigt producerad alkoholdryck att sälja från sitt produktionsställe.

Vanliga frågor om gårdsförsäljning av alkohol

I december 2021 lades utredningen En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker på regeringens bord, med ett förslag på hur gårdsförsäljning kan införas i Sverige, samtidigt som Systembolagets monopol säkras.

Utredningens främsta och avgörande uppdrag var att besvara frågor om hur gårdsförsäljning kan harmoniera med Sveriges modell för alkoholmonopol enligt EU-rätten, samt vilka eventuella folkhälsokonsekvenser som gårdsförsäljning kan innebära. 

Utredningens slutliga bedömning landade i att en restriktiv form av gårdsförsäljning är förenlig med EU-rätten utan att försvaga detaljhandelsmonopolets ställning i Sverige.

Det förslag som utredningen lade fram är en mycket restriktiv besöksnäringsmodell som är begränsad till småskaliga och oberoende tillverkare med hantverksmässig produktion.   

En besökare får max köpa med sig 0,7 liter sprit, 3 liter vin eller 3 liter starköl under förutsättning att de i anslutning till besöket först har betalat för ett studiebesök eller en provning.

På detta sätt särskiljer sig gårdsförsäljningsmodellen från Systembolagets detaljhandelsmodell genom att den ställer besöket på tillverkningsstället i centrum snarare än själva försäljningen.

  • Fler arbets­tillfällen
  • Stärka näringsliv på gles- och landsbygd i hela Sverige
  • Öka intresset för Sverige som en besöksdestination, på samma sätt som i andra EU-länder
  • Skapa attraktionskraft och utveckling på landsbygden
  • Öka intresse från nya typer av långsiktiga investeringar
  • Ny teknik och innovationer inom de gröna näringarna

De företag som kommer att vara föremål för att kunna ansöka om gårdsförsäljning, d.v.s. hantverksmässig produktion, småskaliga och oberoende – motsvarar idag knappt 0,7% av den totala produktionen alkoholdrycker i Sverige.

Det finns inget fall genom EU:s historia där en medlemsstat blivit tvingad att avstå ett nationellt monopol.

I Finland samexisterar gårdsförsäljning med detaljhandelsmonopolet. Juridiskt har man gjort bedömningen att åtgärderna är proportionerliga, samt de skäl som åberopas för monopol rörande bland annat folkhälsa inte utnyttjas för att diskriminera andra medlemsstater.

Hade däremot de finska villkoren för gårdsförsäljning underkänts, hade den finska gårdsförsäljningsmodellen behövt justeras - inte det finska alkoholmonopolet.

Vi kan aldrig på förhand säkert få veta hur EU-domstolen kommer att se på saken, om de får möjlighet. Men även om de i efterhand skulle underkänna en införd rätt till gårdsförsäljning, betyder det inte att det svenska detaljhandelsmonopolet äventyras. 

För att reformen ska få den träffsäkerhet som var utredningens avsikt är det viktigt att regeringen nu tar initiativ till dialog med EU-kommissionen om förslagets förenlighet med EU-rätten och påbörja konstruktiva samtal.

Här är det angeläget att regeringen klargör att gårdsförsäljning inte handlar om en ny försäljningskanal exklusivt för svenska producenter, utan om en modell som ska stärka besöksnäringen och att det är besöket på tillverkningsstället som ska stå i centrum.