I Sverige finns en stor samling företag som vi inom Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, kallar för det gröna näringslivet. Basen är en uppsjö av småföretagare, var och en med egna erfarenheter, kunskaper, mål och idéer. Dessa företagare förvaltar varsin liten bit av jorden och skogen – det svenska naturkapitalet. Ett kapital som till skillnad från många andra, rätt förvaltat, kan användas om och om igen utan att förbrukas.

I rapporten Det gröna näringslivet och dess betydelse för samhället visar vi i ett större perspektiv de möjligheter som det gröna näringslivet bär på, de resurser som finns på svenska gårdar och de utmaningar vi alla står inför, i Sverige och globalt. Här finns ny fakta om vad de gröna näringarna erbjuder i form av sysselsättning och tillväxt, hållbar utveckling och en levande landsbygd.

Bidrar till samhällsekonomin

Det gröna näringslivet har en mycket stor potential att stimulera sysselsättningen i Sverige. En efterfrågeökning på 1 miljon kronor i jordbrukssektorn leder till hela 2,5 nya jobb i Sverige, vilket kan jämföras med genomsnittet för hela den svenska ekonomin på 1,4 nya jobb för varje miljon i ökad efterfrågan.

Orsaken till att jordbruket bidrar så kraftigt till sysselsättningen är främst att sektorn har en låg importandel. Det vill säga, de importerar endast en liten del av det de köper in och därmed efterfrågas främst svenska resurser i form av varor och tjänster.

Ladda ner och läs rapporten "Det gröna näringslivet och dess betydelse för samhället 2016" till höger.

Jordbruket ger 2,5 nya jobb, hela näringslivet 1,42

För att visa vad som händer med ekonomin om en förändring sker i jordbrukssektorn har Nordregio, på uppdrag av LRF, gjort beräkningar med hjälp av en Input-Output (IO) modell. Av 66 undersökta sektorer finns elva inom jord- och skogsbruket. Beräkningarna visar att jordbruket har en stor påverkan på samhällsekonomin vid en efterfrågeförändring, medan det för skogsbruket är mest förädlingsleden som ger effekter på den övriga ekonomin.

Uträkningarna visar att om efterfrågan på jordbrukets varor eller tjänster ökar med en miljon kronor, så ökar produktionsvärdet i hela den Svenska ekonomin med 2,68 miljoner kronor. Genomsnittet för alla 66 sektorer ligger på 2,15 miljoner kronor. Samma efterfrågeökning skulle generera 2,5 nya jobb i samhället medan genomsnittet för samtliga sektorer endast är 1,42. Även inkomsterna till samhället skulle öka mer om efterfrågan gick upp på jordbruksprodukter jämfört med genomsnittet för samtliga sektorer.
Ladda ner och läs hela rapporten med Multiplikatorberäkningar till höger.