– Det finns en del väldigt ihärdiga debattörer som ifrågasätter animalieprodukter och -produktion. Tyvärr är vissa grupperingar helt låsta. Det är inte dem vi ska övertyga och de diskussionerna vinner vi aldrig. LRFs strategi är att föra en konstruktiv dialog om kött och klimat. Vi går inte in i hälsofrågan, den hanterar branschorganisationen Svenskt kött, utan säger alltid att var och en själv väljer vad man vill äta, men är det kött – välj svenskt.

– I alla sammanhang lyfter vi att svensk köttproduktion står sig väl ur flera hållbarhetsaspekter. Det kan vara i egna debattartiklar där vi tar upp den svenska produktionens mervärden, eller som repliker i andras debatter. Och vi tar alltid upp förhållandet att Sverige ur klimatsynpunkt kan och behöver producera mer kött. 

Och utöver debatter i media?

– Vi opinionsbildar också i mer konsumentnära sammanhang. Till exempel genom samarbetet med ICA som har bidragit till att öka lönsamheten hos köttproducenterna, de har också kampanjat för svenska mjölkprodukter i butiker och reklamblad. Genom mobilappen Bonde på köpet och både den nya svenskmärkningen och den befintliga märkningen Kött från Sverige gör vi det också lättare att hitta svensk mat i butikshyllan.

– Dessutom har vi tagit fram handlingsplaner för gris, nöt och lamm. Arbetet med de senare startade nu i januari och blir liksom Handlingsplan Gris ett viktigt verktyg för att komma framåt. Hela värdekedjan finns med i processen för att öka produktion, konkurrenskraft och lönsamhet, både på kortare och längre sikt.

Finns det risk att vi uppfattas som för ensidiga, även bland LRFs medlemmar, när vi pratar så mycket kött och mjölk?

– Det är möjligt, men köttet är ju inte bara en köttfråga. Vi pratar egentligen om konkurrenskraft och kött och mjölk blir en plogbill som banar väg för andra områden. Båda är centrala för det svenska lantbruket. Allt hänger ihop, beten håller landskapen öppna, spannmål går till foder. Alla näringar är beroende av varandra.