LRF ser det som positivt att Köttguiden tydligt visar att svenskt kött ligger före det importerade köttet på alla områden. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv borde med andra ord importerade livsmedelsprodukter väljas bort. Det är bra att WWF lyfter fram att det är stora skillnader på kött och kött och Köttguiden lyckas ringa in en del aspekter men långt ifrån alla.

Samtidigt visar Köttguiden att olika miljömål ibland är i konflikt med varandra, till exempel klimat och biologisk mångfald. Just därför är det bra att vi har olika typer av produktion i Sverige som kompletterar varandra och bidrar till olika mål.

Köttguiden visar också att det är svårt att hitta ett enkelt sätt att förmedla skillnader inom produktionen. Det beror på att livsmedelsproduktion handlar om väldigt komplexa processer. Därför blir det inte riktigt rättvisande att göra en sådan här förenkling av verkligheten, utan Köttguiden ska ses som ett försök.

LRF delar WWFs bedömning att importerat kött är sämst i klassen och det grundar vi på andras bedömningar. Till exempel har FAO jämfört produktionen i olika världsdelar och andra har gjort europeiska jämförelser. Sett till dessa undersökningar har Sverige en bra produktion.

Däremot gör LRF en annan bedömning av en del detaljer. Till exempel borde allt svenskt nötkött ha en grön gubbe för biologisk mångfald och för djurvälfärd. Vidare är det olyckligt att inte antibiotikafrågan ingår eftersom det är en central skillnad mellan olika länders köttproduktion samtidigt som resistensfrågan kanske är vår tids ödesfråga.

LRF hoppas att WWF arbetar vidare med Köttguiden för att lyfta fram de aspekter som saknas och utvecklar sitt system för bedömning så att det svenska köttets fördelar ska bli ännu mer tydliga.