Lammlyftet startade 2017 med målet att skapa en svensk standard för lammköttskvalitet genom att hitta faktorer som påverkar köttets kvalitet positivt oavsett ras eller uppfödningsmodell.

Standarden ska sträcka sig igenom hela värdekedjan från producent till konsument och resultatet kommer att presenteras som en webbaserad ”manual” där varje led i kedjan får ett eget kapitel. I manualen kommer att finnas förslag på hur man i de olika leden kan arbeta för att generellt höja, eller jämna ut, kvaliteten på allt svenskt lammkött.

Hallå där, Helena Stenberg, projektledare för Lammlyftet och Katarina Segerkvist, SLU. Vad har ni gjort hittills i projektet?

Första steget i projektet har varit att identifiera så många faktorer som möjligt som generellt kan påverka lammköttetskvaliteten. Utifrån det arbetet bestämdes att Lammlyftet nu ska arbeta vidare med de sju kvalitetsegenskaperna slaktkroppens storlek, konformation, fettgrupp, smak, mörhet, saftighet och hållbarhet. Läs mer här.

Nu har Lammlyftet startat en del praktiska undersökningar, dels med syftet att få koll på nuläget i den svenska produktionen men också för att undersöka vad eventuella förändringar får för resultat på svenskt lammkött. 

De undersökningar som nu är påbörjade är:

  • Slakterimätningar i kylrum, mätning av temperatur, luftfuktighet samt pH i slaktkropparna 
  • Slaktutbyte, tillväxt innan slakt, slaktdata kopplat till ålder, kön och ras på lammen (gårdsbaserade undersökningar som utförs hos 2-3 större lammproducenter)
  • Analys av data från Elitlamm, slaktresultat kopplat till olika faktorer
  • Bedömningsskala för smutsiga och/eller blöta djur (påverkar bland annat köttets hållbarhet)
  • Analys av data från Jordbruksverket, slaktresultatens variation över året
  • Smaktest (konsumenttest) av kött från könsmogna bagglamm kontra kött från inte könsmogna bagglamm

- Köttets pH har identifierats som en av nyckelfaktorerna för att få till en bra köttkvalitet och hanteringen av både de levande djuren (på gård, under transport och på slakteri). Också slaktkropparna har stor betydelse för om pH-fallet blir bra eller otillräckligt, säger Katarina Segerkvist som arbetar med forskningsprojekt på SLU.

- Även köttets hållbarhet är en viktig fråga och även där kan flera aktörer inom kedjan jord till bord bidra för att få en förbättrad hållbarhet.

Det kommer göras fler undersökningar lite längre fram i projektet.

Hur har reaktionerna på projektet varit?

- De reaktioner projektet fått hittills har varit positiva, både vad gäller projektets innehåll, men också för att vi är så många parter som samarbetar på olika sätt i Lammlyftet. Att hela värdekedjan arbetar ihop på detta sätt är ovanligt men ger en styrka åt Lammlyftet eftersom alla led säger sig vara beredda att göra sin del av arbetet för att vi framåt ska kunna erbjuda alla konsumenter ett ännu mer högkvalitativt svenskt lammkött, säger Helena Stenberg.

- Det är väldigt roligt och stimulerande att jobba med ett projekt där aktörer från hela kedjan efterfrågar mer kunskap, visar så stort intresse och är positiva när vi kommer med förfrågningar. Oavsett om det gäller att få komma in på slakterier och göra mätningar eller om det gäller att komma ut på gårdar och samla in data, säger Katarina Segerkvist.

- Då det är avgörande för projektet att hela kedjad deltar är det så klart väldigt roligt och inspirerande för oss som jobbar i projektet att näringen visar så stort intresse.