Mjölkbönderna är viktiga för Sverige och svenska samhället. Men utvecklingen är tydlig. Varje dag möts man av problem och utmaningar som driver att mjölkgårdar i Sverige  lägger ned varje år. Men det finns åtgärder som kan bidra till att vända trenden:

  1. I myndigheternas regleringsbrev måste det vara tydligt med uppdrag kring förenkling och tillväxt samt mål om ökad livsmedelsproduktion i livsmedelsstrategin.  
  2. Miljötillståndsprocessen för djurhållande företag behöver förenklas och snabbas upp för det företag som vill expandera. LRF Mjölks förslag för detta är en tydlig och ensad vägledning och en digitalprocess för en mer likvärdig och rättssäker process.

Efter uppskattat välkomsttal av Ebba Busch-Thor, partiledare för KD, inledde Palle Borgström, ordförande för LRF, och Lisa Ehde, chef för LRF Mjölk. De tog sig an klimatfrågan direkt och var tydliga i sitt budskap kring vad som gäller om kor och klimat.

- Antalet kor minskar, men klimatutsläppen ökar. Alltså är inte kornas fel att vi har det klimatproblem som vi har, sa Palle Borgström. Dessutom står nötkreatur (och även andra idisslande tamdjur) för 5% av de globala klimatutsläppen, medan fossila koldioxid  står för 65%. Vi skulle alltså inte lösa klimatproblemet ens om vi skulle sluta äta helt, menade han. Han tog också upp problemet med hat och hot mot lantbrukare.

LÄS MER: Fakta om kossan och klimatet

Lantbruket är motorn på landsbygden

Lisa Ehde paketerade mjölkböndernas bidrag till samhället i flera intressanta siffror.

- Lantbruken är motorn på landsbygden. Böndernas arbete tillsammans med mejerierna står för 1 procent av BNP och de sysselsätter i genomsnitt fem personer på landsbygden, både på den egna gården och i samhället runtomkring. För att bli självförsörjande skulle vi behöva 120 000 kor till i Sverige, som i sin tur innebär 6 665 arbetstillfällen runt om på svenska landsbygden.

Svenska lantbrukare måste få betalt för mervärden

Peter Borring, ordförande för LRF Östergötland, ledde paneldebatten med temat "Hur kan svensk mjölk bidra till lösningen på klimatutmaningen?".

Paneldebatten inleddes med problemet med hat och hot mot lantbrukare och kom snart in på hur vi höjer värdet på svensk mjölk. Åsa Domeij, miljöchef på Axfood, menade att märkning av mjölkkokött, sojafritt foder och klimatcertifiering av mjölk kunde vara en väg framåt. Stefan Gård, ordförande för Sveriges Mjölkbönder, menade samtidigt att vi måste ifrågasätta svenska produktionsregler när vi kan importera livsmedel från länder med lägre krav.

Samtidigt var Palle Borgström tydlig i sitt tidigare anförande här.
- Vi kan lägga på vilka mervärden som helst för den svenska mjölken, men får man som lantbrukare inte betalt för dessa mervärden så finns inte marknaden.

En välfungerande marknad bygger på välinformerade konsumenter

Christina Nordin, GD för Jordbruksverket, ansåg också att allt fler konsumenter vill göra rätt.
- En välfungerande marknad bygger på välinformerade konsumenter, sa hon.

Här har inte minst Naturskyddsföreningen ett viktigt ansvar för att upplysa konsumenter om vad svensk mat betyder för miljön. Therese Jacobsson, avdelningschef på Naturskyddsföreningen, berättar om kampanjer om bete och att det är viktigt att det finns ekonomiska förutsättningar att producera svensk mat.

LÄS MER: Visste du det här om svensk mjölk?

Frågorna vi tar med oss från Mjölkens dag i Riksdagen detta år är: Hur förpackar vi de konsumentnära värdena med svensk mjölk? Hur kan svenska politiker och livsmedelsbranschen tillsammans arbeta för att öka efterfrågan på svensk mjölk? Och när är rättssystemet moget för att hantera hot och hat mot lantbrukare?