Nordiska näringsrekommendationer

Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) syftar till att sammanställa den vetenskapliga litteraturen inom kost, hälsa och nutrition, men denna gång även miljö, för att fastställa underlag för planering av hälso- och miljömässigt hållbara måltider på befolkningsnivå. NNR uppdateras ungefär var tionde år, och senaste uppdateringen kom i juni 2023 när man lanserade NNR 2023.

De svenska kostråden och nationell matproduktion

NNR tjänar som underlag när Livsmedelsverket tar fram de svenska kostråden som används av de offentliga köken i Sverige och som påverkar bland annat vilken mat som serveras på sjukhus, i skola och förskola och på vård- och omsorgsboenden.

Det som köps in i offentliga kök påverkar primärproduktionen på både kort och lång sikt. Offentlig verksamhet serverar tre miljoner måltider per dag till bland annat barn och unga, sjuka, sköra och äldre. Vidare är svenska kostråd är normbildande, vilket innebär att de har en påverkan på vad morgondagens vuxna själva väljer att lägga på tallriken. Mjölk, mjölkprodukter och kött är näringstäta livsmedel med lättupptaglig näring. Det är viktigt, inte minst för de särskilt sårbara grupperna, som nämns ovan.

I ett fall där kostråden förändras så att offentliga kök köper in mindre svenska animaliska och mer importerade vegetabiliska livsmedel kommer det inte bara få stora ekonomiska konsekvenser för Sveriges bönder. Det kommer också att påverka Sveriges beredskap och möjligheterna att uppfylla de svenska miljömålen som handlar om biologisk mångfald, eftersom betande djur är en förutsättning för att hålla landskapen öppna.

Resultaten av NNR 2023

Ett flertal både större och mindre förändringar har gjorts i NNR sedan förra revideringen (2012). Exempelvis landade man i samma rekommendation om mjölk och mjölkprodukter som de svenska kostråd vi redan har, men med ett snävare spann uppåt (350-500 g per dag snarare än 250-500 g per dag). När det gäller rött kött blev rekommendationen "max 350 g (tillagad vikt) rött kött per vecka", och "behåll" det vita köttet på dagens nivå. (Rött kött definieras i NNR som kött från nöt, fläsk och vilt, med vitt kött avser fågel.)

I dagsläget konsumerar vi redan ungefär så mycket rött kött som Livsmedelsverket råder oss till nu (rekommendationen ligger på max 500 g (tillagad vikt) rött kött per vecka. Vår konsumtion enligt Jordbruksverkets statistik är ca 530 g per vecka. Nordiska Näringsrekommendationer säger nu att vi ska begränsa intaget av rött kött till 350 g (tillagad vikt) per vecka, det vill säga en minskning med ca 30%. Samtidigt är vår import av rött kött (nötkött, gris och lamm) ungefär så stor. Det betyder att om vi skulle äta enbart svenskt kött, så behöver inte svensk produktion av rött kött minska. Livsmedelsverket menar också att produktionen av kött inte behöver minska i Sverige, och att vi i första hand ska minska konsumtionen av importerat kött.

För den vegetabiliska delen av kosten har man en högre rekommendation av frukt och grönt samt fullkornsprodukter än nuvarande svenska kostråd.

Livsmedelsverket ska också ta hänsyn till produktionsförutsättningar, beredskap och djurvälfärd.

Slutprodukten NNR 2023 understryker betydelsen av såväl mjölk och mjölkprodukter som kött som viktiga för hälsan, och att dessa livsmedelsgrupper kan ingå i en hälsosam kost.

Läs mer om LRFs arbete med NNR

Konsekvensanalys av NNRs miljöaspekter

Efter publiceringen av Nordiska Näringsrekommendationer (NNR) 2023 fick Livsmedelsverket ett regeringsuppdrag att göra en konsekvensanalys. Regeringen ville veta hur miljöaspekterna i NNR skulle påverka miljö, djurvälfärd och beredskap. Livsmedelsverket i sin tur gav i uppdrag åt Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) att ansvara för beräkningarna kring miljöaspekter och djurvälfärd. Detta underlag låg för öppen remiss mellan februari och mars 2024 och LRF har besvarat remissen.

Aktuellt under 2024

Under 2024 kommer Livsmedelsverket omsätta Nordiska Näringsrekommendationer i svenska kostråd. Det som är viktigt är att denna myndighet tar hänsyn till hur bra vi kan ta upp olika näringsämnen från olika källor. Myndigheten behöver också ta höjd för att ett livsmedel inte kan ersätta ett annat bara för att näringstabellerna på förpackningen ser tämligen lika ut. Det är nämligen hela livsmedlet som avgör hälsoeffekterna. Detta kallas food matrix och förklarar till exempel varför vi ser positiva hälsoeffekter av ost och fet yoghurt, ”trots” att de innehåller en del mättade fettsyror (”mättat fett”).