Betydelsen av en stabil inhemsk matproduktion har inte kunnat bli tydligare än nu, med en pandemi som stänger gränser och begränsar handeln över hela världen. Samtidigt närmar sig påsken, en av våra stora mathelger. Vi frågade oss om det var möjligt att få ihop en helt svenskproducerad påsktallrik, och hur den står sig näringsmässigt och klimatmässigt jämfört med en påsktallrik med importmat.

Hjärta mjölk räknade på två tallrikar med påskmat. Den ena med enbart svenska råvaror. Den andra med huvudsakligen importerade råvaror (mjölken är svensk). Tallrikarna innehöll lika mycket näring och energi, men klimatpåverkan från den svenska tallriken var 24 procent lägre. Vad beror det på?

I Sverige är produktionen av livsmedel mycket effektiv. Exempelvis har mjölk från Sverige 60 procent lägre klimatbelastning än det globala genomsnittet, och nästan 27 procent lägre än det västeuropeiska. Dessutom är klimatet här uppe i Norden perfekt för kor. Korna i Sverige äter också en stor andel gräs, antingen genom att de själva betar om sommaren eller att de äter hö och ensilage om vintern.

Sverige använder minst antibiotika i EU

Som grädde på moset bidrar svenska livsmedel till mindre risk för den antibiotikaresistens som sprider sig globalt. I Sverige ställer vi höga krav på djurvälfärd. Djuren får lite mer plats att röra sig på och får aldrig antibiotika i förebyggande eller tillväxtfrämjande syfte. Det gör att djuren håller sig friska och inte behöver tillnärmelsevis lika mycket antibiotika som i andra delar av Europa och världen. Antibiotikaresistens är ett gigantiskt problem i världen idag och som resulterar i att även läkemedel som vi kunnat använda på oss människor för att enkelt behandla allvarliga bakteriesjukdomar inte längre fungerar.

Dessutom är svensk matproduktion en förutsättning för att Sverige ska kunna bevara stora delar av sin biologiska mångfald. Det största hotet mot artrikedomen i Sverige är igenväxning. Därför är det viktigt att vi fortsätter hålla ängar och hagar öppna med hjälp av betande djur.

Välj svenskt för jobben, klimatet och tryggheten

Men det är inte bara till påsken det är viktigt för hållbarheten att lägga svensk mat på tallriken. Genom att välja svensk mat året om, så kan vi jobba för klimatet och hållbarheten och samtidigt öka vår egen matproduktion. Det är viktigt att alla, från enskilda konsumenter till beslutsfattare och politiker, agerar för en hög försörjningstrygghet när det gäller livsmedel - alltså att maten ska räcka till alla oavsett vad som händer i samhället. Något som tydligt avspeglar sig i att regeringen nyligen utnämnde den svenska livsmedelsproduktionen som samhällsviktig.

Så gör något enkelt och gott för klimatet, hållbarheten och den svenska matproduktionen – lägg svensk mat på tallriken i påsk!

Påsktallriken från Sverige innehåller:
3 köttbullar
3 små potatisar
2 filéer sill
1 skiva bröd med smör och ost
1 ägghalva
Gräddfil med rödlök och dill
Ärter, vitkål och morötter
1 glas mjölk
2 ordentliga gräddkolor

Klimatpåverkan: 1,5 kg CO2-ekv (1,49 med två decimaler)

Påsktallriken med importmat innehåller samma sak som den svenska förutom:
2 filéer fjordlax istället för sill
2 chokladpraliner istället för gräddkolor
2 lite större, importerade potatisar än de svenska tre, som var lite mindre.

Klimatpåverkan: 1,9 kg CO2-ekv (1,91 med två decimaler)

Beräkningarna har gjorts av Anki Sundin, nutritionsexpert på LRF Mjölk utifrån underlag från framför allt Öppna listan, ett utdrag från RISEs klimatdatabas för livsmedel (version 1.6, Clune et al (2017) och Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas.