1. En mjölkko dricker ca 100 liter vatten per dag, det ger en vattenåtgång på 4 liter per liter producerad mjölk. Det kan jämföras med att vi som bor i Sverige i snitt gör av med 160 liter färskvatten vatten per dygn. Den största delen av vattenåtgången vid mjölk- och nötköttsproduktion (85-90%) är regnvatten som tas upp av de grödor som sedan blir foder. 

2. Man kan inte jämföra metangas från kor med fossil koldioxid. Till skillnad från koldioxid som stannar kvar länge i atmosfären (40% stannar i atmosfären i 100 år, ca 20% finns kvar efter tusen år), så bryts metangas ner redan efter 10 år. Detta innebär att om vi vill att temperaturen ska sluta stiga så måste utsläppen av koldioxid sjunka till i stort sett noll. För metanutsläpp kan vi ligga kvar på konstanta utsläpp utan att temperaturen ökar ytterligare när jämvikt väl uppnåtts, se diagram nedan. 

3. Svensk mjölkproduktion orsakar 44 procent lägre koldioxidutsläpp än det globala genomsnittet.  

4. Endast cirka 2 procent av svenska mjölkkors foder består av soja. Detta är 25 procent lägre än det europeiska genomsnittet. Sveriges bönder bidrar inte till skövlingen av regnskogen eftersom 100 procent av den mängd soja som svenska bönder köper till sina djur är hållbart producerad. Över 90 procent av det foder svenska mjölkkor äter produceras i Sverige. Den svenska mjölkproduktionen omvandlar dessutom protein av låg kvalitet (i fodret) till protein av hög kvalitet (mjölkprotein).  

5. Svensk mjölkproduktion bidrar även med många viktiga ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Enligt WWF är en kvadratmeter naturbetesmark lika artrik som en kvadratmeter regnskog. 

6. Sverige ligger också bäst till när det gäller antibiotikaanvändning – lägst användning i hela EU talar sitt tydliga språk kring varför svenska livsmedel ger många miljöfördelar även ur detta perspektiv. 

7. Med mjölk får vi mer näring i relation till klimatpåverkan än något annat undersökt flytande livsmedel. 

8. Mjölk och mjölkprodukter är bra källor till många näringsämnen som vi behöver ha i kosten. Mjölk innehåller 18 av totalt 22 näringsämnen. Det handlar inte minst om vitamin D och vitamin B12 (som inte finns alls i vegetabiliska livsmedel), men även jod. Vitamin D finns inte i några betydande mängder i vegetabilier, medan mjölkprodukter, fisk och skaldjur samt jodberikat salt är bland de största källorna till jod. I mjölk och mjölkprodukter finns också en ansenlig mängd selen. De är också rika på kalcium och protein. Därför utgör mjölk och mjölkprodukter en viktig del i en bra och varierad kost. 

9. Mjölk och mjölkprodukter är viktiga källor till kalcium. Enligt Livsmedelsverket räcker det med 2-5 dl mjölk eller motsvarande mängder mjölkprodukter per dag för att täcka behovet av kalcium, och forskningsunderlaget som kopplar hälsa till mjölkkonsumtion är mycket stort. Det gäller inte minst kopplingen till minskad risk för hjärtkärlhälsa, däribland diabetes typ 2. 

10. För målgrupper med ett extra stort behov av näringstäta livsmedel kan mjölk och mjölkprodukter, med sin överlägsna näringstäthet, tillföra viktig näring till kosten. När exempelvis vissa förskolor byter ut mjölk mot vatten till maten, så får många barn svårt att få i sig tillräckligt med viktiga näringsämnen såsom kalcium, vitamin D och riboflavin. Mjölk till maten är därför ett enkelt sätt för målgrupper i riskzonen att få i sig den näring de behöver.  

I den svenska mjölken får vi alltså viktig näring till en relativt låg miljökostnad och med värdefulla ekosystemtjänster och biologisk mångfald på köpet.