Här har LRF Mjölk sammanställt forskningsresultat om mjölkprodukter relaterat till hjärt-kärlsjukdom.

Innehåll

Minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes

Två stora systematiska genomgångar kan sammanfattas med att det inte finns något samband mellan mjölk och hjärt-kärlsjukdom. (1, 2)

Vi har länge rekommenderats att äta mindre mättat fett, då det anses öka risken för av att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. På senare tid har alltmer forskning framkommit som visar att sambandet mellan mättat fett och dessa sjukdomar är mer komplext än man tidigare trott.

En grundlig genomgång av studier har bland annat gjorts av forskare i Australien för att klargöra om det finns några samband mellan mjölk/mjölkprodukter och hjärt-kärlsjukdom. Data från 12 studier med fler än 280 000 människor togs med i analysen som visar att konsumtion av mjölk/mjölkprodukter inte medför en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. (1)

Även en dansk genomgång kommer fram till motsvarande resultat. En sammanfattning av 10 studier slog fast en minskad risk för hjärt-kärlsjukdom med mellan 13 och 17 procent med ökat mjölkintag. (2)

Brittiska forskare från universitetet i Reading har gjort en stor metaanalys (sammanvägning av olika studier) om samband mellan konsumtion av mjölk och mjölkprodukter med hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Resultaten av analysen var att risken för hjärtinfarkt var 17 procent lägre för dem som drack mest mjölk jämfört med dem som drack minst, medan risken för stroke var 21 procent lägre.

Risken för diabetes var 8 procent lägre för dem som konsumerade minst, och risken för att utveckla det metabola syndromet var 26 procent lägre för mjölkdrickare med högst konsumtion.
Upp

Hjärtinfarkt

Flera studier styrker att det inte finns något samband mellan intag av mjölkfett och hjärtinfarkt. De som äter mycket mjölkprodukter löper snarare lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt. (4, 5)

I en norsk studie jämfördes 111 patienter som haft en första hjärtinfarkt med 107 kontrollpersoner. Genom att fråga personerna hur ofta de åt av olika livsmedel fick man en bild av deras kostmönster.

Forskarna fann att hjärtinfarktpatienterna hade ett högre intag av fett, men ett mindre intag av mättat fett och mjölkfett jämfört med kontrollpersonerna. Varken intaget av mättat fett eller mjölkfett ökar således risken att drabbas av hjärtinfarkt. (4)

En studie från Grekland visade att de personer som åt mest mjölkprodukter, 9 eller fler portioner i veckan, löpte 84 procent lägre risk för hjärtinfarkt jämfört med de personer som inte åt mjölkprodukter alls. (5)

700 män och 148 kvinnor med ett första akut hjärtkärlsyndrom var slumpmässigt utvalda att ingå i studien och kontrollgruppen bestod av 1 078 personer i motsvarande ålder och könsfördelning.

Nästan alla deltagare konsumerade minst en portion mjölkprodukter i veckan. 3,3 procent av patienterna och 1,3 procent av kontrollgruppen åt inte några mjölkprodukter. Kontrollgruppen åt mer mjölkprodukter än patienterna. Resultaten visade att genom att äta en portion mjölkprodukter minskade risken för hjärtinfarkt. För produkter med låg fetthalt minskade risken med 59 procent.

Personernas medicinska historia och data om deras livsstil samlades in liksom uppgifter om ätvanor, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. För mjölkprodukter följdes kvantiteten som portioner per vecka, där en portionsstorlek av mjölk var 250 milliliter, yoghurt 150 gram och för ost 30 gram. Produkternas fetthalt graderades också.
Upp

Det metabola syndromet

Män som dricker mer än fem deciliter mjölk per dag löper 62 procent lägre risk att drabbas av metabolt syndrom. Det visar en brittisk studie där man har utvärderat sambandet mellan konsumtion av mjölk och det metabola syndromet.Samma resultat visade den grupp av män som gjort den sju dagar långa kostregistreringen, där den totala konsumtionen av mjölk, ost, grädde, smör och yoghurt, visade minskad förekomst av det metabola syndromet med ökad konsumtion. För den högsta konsumtionen var risken 56 procent lägre. (6)

Mer än 2 300 män i åldern 45 till 59 år ingick i studien som startade mellan åren 1979 och 1983 och pågick i ungefär 20 år. Männen undersöktes med fem års intervall efter att studien påbörjats.

För att klassas som att ha det metabola syndromet skulle männen uppvisa två eller flera riskfaktorer, som exempelvis högt blodtryck eller högt BMI (body mass index). 15 procent av männen i studien hade det metabola syndromet enligt denna definition.
Alla män fick uppge hur ofta de drack eller åt mjölkprodukter. En tredjedel av männen fick också ange den mängd mjölkprodukter de åt under en vecka.
Upp

Diabetes typ 2

Kvinnor som äter en kost rik på mjölk löper lägre risk att få diabetes typ 2. Det har kinesiska forskare sett efter att ha följt 64 000 medelålders kvinnor i Shanghai. Bland annat undersöktes hälsa, matvanor, motionsvanor, utbildning och yrke.

När studien började var deltagarna friska. Efter sju års uppföljning hade kvinnorna med en kost rik på mjölk i lägre utsträckning fått diabetes typ 2 jämfört med dem som ätit en kost rik på antingen ris, sojabaserad mat och sojadryck eller på energitäta livsmedel. Sambanden påverkades inte av faktorer som ålder, BMI, kvot mellan midje- och höftmått eller motionsvanor. (7)
Upp

Graviditetsdiabetes

I en finsk studie har man undersökt om besked gällande graviditetsdiabetes ökar motivationen att förbättra sina matvanor.

Resultaten visade att kvinnor med graviditetsdiabetes under senare delen av graviditeten konsumerade mer cerealier, mjölkprodukter, grönsaker och kött än de personer som inte fått diagnosen, och därmed fått i sig mer protein, fiber, vitamin A och D, folat och järn.

Studiedeltagarna med graviditetsdiabetes åt dessutom mindre godis och choklad samt mindre mättat fett.

De finska forskarna kom även fram till att de blivande mammorna med graviditetsdiabetes vägde mer i början av graviditeten, men gick upp mindre under graviditetens gång jämfört med kontrollgruppen. (8)

Forskarna har undersökt 3 613 kvinnor varav 174 (4,8 procent) hade graviditetsdiabetes.
Upp

Blodtryck

En högre konsumtion av mjölkprodukter med låg fetthalt minskade risken för att få högt blodtryck hos medelålders och äldre kvinnor. Detta resultat kom forskare fram till i en framåtsyftande studie där drygt 28 000 kvinnor över 45 år deltog under en period av 10 år.

De kvinnor som konsumerade mjölkprodukter med låg fetthalt (i genomsnitt 2,7 gånger per dag), hade ungefär 15 procent lägre risk för högt blodtryck än kvinnor som konsumerade lite av sådana produkter. Studien visade också liknade resultat för kalcium och vitamin D, där en högre konsumtion av dessa näringsämnen från mjölkprodukterna, gav en lägre risk för högt blodtryck. Däremot sågs inte denna effekt hos de kvinnor som åt vitamin D i tablettform (9).

Resultaten från denna studie går i linje med vad som kommit fram i andra studier. Forskarna konstaterar att det finns många potentiella komponenter i mjölk förutom kalcium och vitamin D som kan förklara att en högre konsumtion av mjölkprodukter med låg fetthalt minskar risken för högt blodtryck. Exempel på sådana kan vara laktos, mjölkens proteiner och peptider samt andra mineraler, exempelvis kalium.
Upp

DASH-kosten mot högt blodtryck

DASH-kosten består huvudsakligen av magra mjölkprodukter, frukt och grönsaker i en kombination som sänker blodtrycket utan medicinering.

Högt blodtryck är något av en dold folksjukdom. Man räknar med att cirka 1,8 miljoner svenskar har ett förhöjt blodtryck eller hypertoni, som är den medicinska termen.

Kostbehandling mot högt blodtryck har de senaste åren fått stor uppmärksamhet genom den så kallade DASH-kosten. DASH är en förkortning av Dietary Approaches to Stop Hypertension – alltså hur man genom kosten kan sänka högt blodtryck.

DASH-kosten är resultatet av den största undersökning som gjorts som klart bevisar att kostfaktorer, förutom salt och alkohol, har betydelse för blodtrycket. Den visade att en kost rik på frukt, grönsaker och magra mjölkprodukter sänker blodtrycket lika effektivt som blodtryckssänkande mediciner. Att DASH-kosten hjälper vid högt blodtryck är numera vedertaget.

DASH-studierna bekostades av National Heart Lung and Blood Institute (NHLBI) i USA och genomfördes vid ett antal välkända forskningscentra. DASH-kosten följer i stort de allmänna kostrekommendationerna men innebär ett ökat intag av magnesium, kalium och kalcium.

Det är särskilt intressant att kosten sänker blodtrycket oavsett om patienten går ned i vikt eller inte.

Kosten kan användas både av personer som har lätt förhöjt blodtryck utan medicinering och som ett komplement för personer som medicinerar mot högt blodtryck.

Under 2011 har DASH även studerats inom andra diagnoser/tillstånd. Flera studier har publicerats inom områdena diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdom, insulinkänslighet och njursten, och alla visar att DASH-kosten har en positiv inverkan.
Upp

DASH innebär följande intag per dag

För kvinnor:

  • Frukt 400-500 gram
  • Grönsaker 300-400 gram
  • Magra mjölkprodukter 5-7,5 deciliter

För män:

  • Frukt 500-600 gram
  • Grönsaker 400-500 gram
  • Magra mjölkprodukter 7,5-10 deciliter

LRF Mjölk har översatt den amerikanska kosten till svenska förhållanden. Sammanställningen av denna svenska kost mot högt blodtryck består av tre omfattande PDF:er – en för dietister, en för patienter och en med tabeller som visar näringsinnehållet i portionsmängder av en stor mängd olika livsmedel. Ladda ner pdf:erna här:

DASH – vägledning för dietister
DASH – vägledning för patienter
DASH – näringstabeller 

Materialet är faktagranskat av Dietisternas Riksförbund (DRF) referensgrupp inom kardiologi.

Upp

Stroke

Ett högt intag av kalcium, särskilt från mjölk och mjölkprodukter, leder till minskad risk för stroke. Men även magra mjölkprodukters innehåll av vitamin D kan vara en förklaring. (10, 11, 13).

Personer som dricker lättmjölk och äter andra mejeriprodukter med låg fetthalt har lägre risk att drabbas av stroke. Det visar forskare på Karolinska institutet i en studie av närmare 75 000 svenska kvinnor och män (13).

De personer som äter mer än sju portioner lätta mjölkprodukter (0,5 procent fett) har 12 procent lägre risk att drabbas av stroke än de som äter mindre än tre portioner.

Vad det är i mjölken som gör att risken för stroke minskar vet man ännu inte, men tidigare studier har visat att personer som äter magra mjölkprodukter har lägre blodtryck. Högt blodtryck är en av de största riskfaktorerna för stroke. Forskarna bakom den nya studien tror även att de magra mjölkprodukternas innehåll av vitamin D kan vara en förklaring.

Studien visar också att feta mjölkprodukter, fil, yoghurt, ost, grädde och crème fraiche inte påverkar risken för stroke.

I en japansk studie undersöktes sambandet mellan intaget av kalcium och förekomsten av stroke eller hjärtkärlsjukdom hos japaner med ett lågt genomsnittligt intag av kalcium.

Resultaten visade att det högsta intaget av kalcium var förenat med en lägre risk för stroke. För intaget av kalcium från mjölk och mjölkprodukter var det ännu lägre risk.

Forskarna säger att tidigare studier har diskuterat att kalcium skulle kunna minska risken för stroke genom att minska blodtrycket, koagulering och kolesterolnivåer. Den slutsats forskarna drar av sin studie är att intag av kalcium från kosten och särskilt från mjölk och mjölkprodukter är kopplat till en minskad frekvens av stroke hos medelsålders japaner. (10)

Mer än 41 000 japanska män och kvinnor mellan 40 och 59 år som inte haft hjärtkärlsjukdom registrerades. Forskarna bestämde intaget av mat genom att fråga om frekvensen av intag av olika livsmedel. Detta gjordes vid starten av studien och efter fem år.

En grupp svenska forskare har sett att markörer för intag av mjölkprodukter är relaterat med en mindre risk att drabbas av stroke. Cirka 300 kvinnor och män från Västerbotten ingick i studien. Av dessa hade 100 fått stroke och 200 var kontroller.

De personer som drabbats av stroke, hade lägre nivåer av markörer för intag av mjölkfett än de som inte fått stroke. Om det är någon komponent i mjölken eller något annat som förknippas med intag av mjölkprodukter är ännu inte känt. Sambanden var dock oberoende av andra livsstilsfaktorer, exempelvis motion och intag av frukt, grönsaker och fisk. Forskarna menar att resultaten är mycket intressanta, men att fler studier krävs för att bekräfta resultaten. (11)
Upp

Källor:

  1. Gibson RA, Makrides M, Smithers LG, Voevodin M & Sinclair AJ. The effect of dairy foods on CHD: a systematic review of prospective cohort studies. British Journal of Nutrition 2009.
  2. Tholstrup, T. 2006. Dairy products and cardiovascular disease. Current opinion in lipidology, 17, 1–10.
  3. Elwood PC, Givens DI, Beswick AD, Fehily AM, Pickering JE & Gallacher J. The survival advantage of milk and dairy consumption: an overview of evidence from cohort studies of vascular diseases, diabetes and cancer. J Am Coll Nutr. 2008, 27, 723S-34S.
  4. Biong AS et al. Intake of dairy fat and dairy products, and risk of myocardial infarction: A case-control study. Int J Food Sci Nutr 2007; Sep:1-11.
  5. Kontogianni, M. D., Panagiotakos, D. B., Chrysohoou, C., Pitsavos, C. & Stefanadis, C. 2006. "Modelling dairy intake on the development of acute coronary syndromes: the CARDIO2000 study." European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation", 13, 791-797.
  6. Elwood et al 2007. Milk and dairy consumption, diabetes and the metabolic syndrome: the Caerphilly prospective study, J Epidemiol Community Health 61 695-689.
  7. Villegas, R., Gao, Y.-T., Dai, G., Cai, H., Li, H., Zheng, W. & Shu, X. O. 2009. Dietary calcium and magnesium intakes and the risk of type 2 diabetes: the Shanghai Women's Health Study. American Journal of Clinical Nutrition, 89, 1059-1067.
  8. Diet and weight gain characteristics of pregnant women with gestational diabetes. M Salmenhaara et al. European Journal of Clinical Nutrition. 2010 Sep 1.
  9. Wang, L. et at. 2008. Dietary intake of dairy products, calcium and vitamin D and the risk of hypertension in middle-aged and older women. Hypertension 51, 1073-1079.
  10. Umesawa, M., Iso, H., Ishihara, J., Saito, I., Kokubo, Inoue, M. & Tsugane, S. 2008. Stroke, 39, 2449-246. Dietary calcium and risks of stroke, its subtypes, and coronary heart disease in Japanese; The JPHN Study Cohort.
  11. Warensjö et al. Stroke and plasma markers of milk fat intake - a prospective nested case-control study. Nutrition Journal 2009.
  12. A cross-sectional study of food group intake and C-reactive protein among children. MM Qureshi, MR Singer, & L Moore. Nutrition and Metabolism 2009;6:40.
  13. Dairy consumption and risk of stroke in Swedish women and men. S. Larsson, J. Virtamo och A. Wolk. Stroke 2012. DOI: 10.1161/STROKEAHA.111.641944

Upp