Innehåll

Födoämnesreaktioner:

Reaktioner orsakade av komjölksprotein:

Ordlista

Födoämnesreaktioner:

Födoämnesreaktioner brukar indelas i immunologiskt orsakad överkänslighet (födoämnesallergi) och icke immunologiskt orsakad överkänslighet (födoämnesintolerans).

Komjölksallergi

Upp

Immunologisk reaktion

Det immunologiska systemet är till för att skydda oss från främmande ämnen, till exempel bakterier och andra smittämnen, som kan göra oss sjuka. Skyddet består bland annat i att kroppen bildar antikroppar mot ämnen som uppfattas som farliga.

Även livsmedelsproteiner kan av kroppen uppfattas som främmande och leda till produktion av antikroppar. Åtminstone hos späd- och småbarn avtar i normala fall antikroppsbildningen relativt snart och en tolerans utvecklas successivt.

Hos personer med atopisk allergi är toleransutvecklingen nedsatt och IgE-antikroppar bildas och reagerar med födoämnet. Symtom utvecklas på grund av att olika ämnen, bland annat histamin, frisätts. Symtomen kan vara allt från lindriga till allvarliga. De kommer alltid snabbt, oftast inom en timme. Den IgE förmedlade reaktionen kallas också "snabballergisk reaktion".

Livsmedel som ofta ger upphov till atopisk allergi hos barn är fisk, ägg, mjölk, trädnötter och jordnötter. Toleransutvecklingen sker olika fort för olika födoämnen.
Upp

Icke immunologisk reaktion

Vid den icke-atopiska allergin kan inga IgE-antikroppar påvisas och mekanismen bakom reaktionen är oftast oklar. Det kan vara svårt att visa att en immunologisk reaktion ligger bakom.

Mjölk och mjöl är vanliga orsaker till svårbedömda reaktioner med symtom som gasbildning och diarré.

Symtomen vid icke immunologiska reaktioner påminner om symtomen vid allergiska reaktioner men har en annan bakgrund som oftast är okänd. Det kan röra sig om en kemisk känslighet, till exempel en organisk syra, som påverkar klådkänslig hud via kontakt eller via blodbanan. Det kan också vara brist på enzym, rubbning i ämnesomsättningen eller aversion som orsakar en onormal födoämnesreaktion. Symtomen kan vara hudrodnad, försämring av eksem och diarré.

Citrusfrukter, tomat och choklad är exempel på livsmedel som ofta orsakar denna typ av överkänslighetsreaktioner.
Upp

Reaktioner orsakade av komjölksprotein:

Reaktioner på mjölk kan vara immunologiska eller icke immunologiska.
Upp

Immunologiska reaktioner

Komjölksproteinallergi av IgE-typ ger följande symtom vid mjölkintag:

  • från mag-tarmkanalen med klåda och svullnad i svalget, illamående, kräkningar, magont och diarréer.
  • från huden med rodnad och nässelutslag.
  • från luftvägarna med snuva och astma eller i värsta fall en livshotande allmänreaktion med blodtrycksfall, så kallad allergisk (anafylaktisk) chock.

Symtomen kommer i regel inom några minuter till ett par timmar efter mjölkintag.

Vanligen får man vid denna typ av mjölkallergi mer än ett symtom från mer än ett organsystem.
Upp

Komjölksproteinallergi av annat slag

Vid denna typ av allergi kan immunkomplex och/eller cellförmedlade reaktioner ligga bakom reaktionen.

Symtomen är i regel mindre akuta och häftiga än vid den IgE-förmedlade allergin.

Vanligast är symtom från mag-tarmkanalen med magont, gasbildning och diarré, men en försämring i eksem förekommer också. I sällsynta fall förekommer även ledsymtom eller andra symtom som i regel ej förknippas med allergi.
Upp

Icke immunologiska reaktioner

Den vanligaste av dessa är brist på det mjölksockerspjälkande enzymet laktas. Tillståndet kallas laktosintolerans och beror på att mjölksockret inte kan spjälkas i tarmen och därmed inte heller tas upp i kroppen.

Socker, vätska och bakterier i tarmen leder till jäsning. Det bildas gas, vid processen bildas sura produkter som retar tarmen till snabb passage och sockret binder samtidigt vatten. Det förklarar den gasbildning och de sura vattniga diarréer som är så typiska för kolhydratmalabsorption.
Upp

Incidens och prognos

Cirka två procent av svenska spädbarn utvecklar komjölksproteinöverkänslighet. Majoriteten av dessa barn har en IgE-förmedlad allergi.

Prognosen vid IgE-förmedlad komjölksproteinallergi är god. I lindrigare fall tål två av tre barn mjölk igen vid tre års ålder, i svåra fall kan allergin kvarstå längre.

Det är ovanligt att en IgE-förmedlad allergi mot mjölk debuterar först vid högre åldrar. I sådana fall är prognosen mindre god.

Ett barn som under spädbarnsåret utvecklar komjölksproteinallergi visar en allergisk läggning. Även om komjölksproteinallergin oftast läker ut inom några år löper barnet ökad risk att utveckla allergi mot andra livsmedel, framför allt mot ägg, fisk, trädnötter, jordnötter och skaldjur.

Icke IgE-förmedlad allergi mot komjölk debuterar i regel senare än IgE-förmedlad allergi och prognosen är i allmänhet något sämre. Även om några med tiden kan utveckla tolerans så får många behålla sin allergi under hela uppväxtperioden.

Laktosintolerans är mycket sällsynt hos spädbarn vilket är ändamålsenligt eftersom bröstmjölken innehåller laktos.

Att drabbas av laktosintolerans sekundärt, till exempel vid magsjuka eller debuterande glutenöverkänslighet (celiaki), är däremot vanligt, men med lämplig diet läker skadan och mjölk kan åter konsumeras.
Upp

Diagnostik

Diagnos måste alltid ställas av läkare.

Vid IgE-förmedlad allergi görs dropp- eller pricktest med komjölk och komjölkspecifika allergiantikroppar kan mätas i blodet med RAST och andra liknande metoder.

Vid icke IgE-förmedlad allergi finns inga tillförlitliga laboratorieprover för diagnostik och diagnosen får därför baseras på att symtomen försvinner när man tar bort all komjölk (elimination) och återkommer när barnet åter får komjölk (provokation).

I vissa fall blir resultaten av en sådan elimination-provokation svårbedömt och då måste proceduren göras om en till flera gånger för att få klarhet.

Provokation görs också vid IgE-förmedlad allergi för att bedöma när barnet åter börja tåla mjölk.

Utveckling av klinisk tolerans går i regel fortare än halten av allergiantikroppar i blodet sjunker. Det är därför vanligt att det komjölksproteinallergiska barnet tål mjölk vid en tidpunkt när mjölkspecifika IgE-antikroppar fortfarande kan påvisas i blodet.

Alla provokationer med risk för akuta symtom måste göras på sjukhus under övervakning av kunnig personal.
Upp

Kostråd

Det är viktigt att kostråd till personer som inte tål mjölk ges av en dietist eftersom det innebär en stor omställning att ta bort mjölk och mjölkprodukter ur barnets och familjens kosthåll.

Komjölk utgör barnens viktigaste protein- och kalciumkälla. Det gäller att vara observant så att maten blir sammansatt på ett lämpligt sätt så att barnet inte missar några näringsämnen.

Mjölken och mjölkprodukterna ersätts i första hand av mjölkersättningar baserade på hydrolyserat komjölksprotein. Europeiska rekommendationer förordar kaseinhydrolysat där proteinerna är nedbrutna i mindre beståndsdelar så att immunförsvaret inte reagerar.

Vid komjölksproteinallergi hos barn bör försiktighet iakttas med större intag av soja, då det finns en ökad risk att utveckla sojaallergi.

Mjölkfritt margarin, ister och oljor, rena kött- och fiskprodukter, frukt, bär och grönsaker är utmärkt att använda.

Blandade produkter, kryddblandningar, sopp- och såspulver, godis, majonnäser, desserter med mera bör man se upp med. Läs ingrediensförteckningen noga.
Upp

Produkter som innehåller dessa ingredienser ska undvikas:

  • grädde
  • gräddpulver
  • kasein
  • kaseinat
  • kesella
  • keso
  • kvarg
  • kärnmjölkspulver
  • margarin
  • mesost
  • messmör
  • mjukost/smältost
  • mjölk
  • mjölkalbumin
  • mjölkchoklad
  • mjölkprotein
  • mjölkpulver
  • mjölkäggvita
  • natriumkaseinat
  • nougat
  • ost och ostprodukter
  • skorpsmulor/ströbröd
  • skummjölkspulver
  • smör
  • torrmjölkspulver
  • vassle
  • vasslepulver
  • yoghurt

Upp

Ordlista

Allergen: Ämne som framkallar allergi, t ex proteiner från livsmedel.

Allergi: Överkänslighet som förmedlas genom immunologiska reaktioner.

Antigen: Ämne som stimulerar immunsystemet att bilda antikroppar.

Anafylaxi: En ofta snabb och häftig allergisk reaktion. Den börjar ofta med nässelutslag, klåda, följt av illamående, magsmärtor, diarré och sedan andningssvårigheter. Sist påverkas hjärta och hjärna, vilket leder till medvetslöshet. Om inte behandling i form av adrenalin, kortison och antihistamin sätts in omgående kan anafylaxin bli dödlig.

Atopi: Ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar mot naturligt förekommande allergen. 

Atopiskt eksem: Eksem som orsakas av en ärftligt känslig hud förenad med ökad allergirisk.

Cellförmedlad allergi: Ett slags vita blodkroppar (lymfocyter) aktiverar en rad försvarsmekanismer i kroppen som kan framkalla allergi.

Celiaki: En ärftlig sjukdom, sannolikt med immunologisk bakgrund. Sjukdomen yttrar sig i att personen vid intag av spannmål eller produkter därav får en inflammation i tarmen. Först vid glutenfri kost läker tarmen.

Gastroenterit: Inflammation i både magsäck och tarm, magtarmkatarr.

IgE: Immunoglobulin E, allergiantikroppar med förmåga att reagera med det allergiframkallande ämnet - allergenet.

Immunkomplex: Komplexbildning av antigen och antikropp.

Intolerans: Uttrycket används vid bland annat laktosintolerans, då förmågan att bryta ner laktos är nedsatt på grund av enzymbrist. Ordet förekommer även i andra definitioner.

Malabsorption: Nedsatt förmåga att ta upp näringsämnen via tarmväggen.

Urtikaria: Nässelutslag. Huden rodnar och svullnar fläckvis, som vid kontakt med brännässlor, förenad med brännande klåda. 

Upp

Kontakt

Maja Nordström, Enhetschef Mjölkkvalitet och Nutrition
Telefon: 08-787 53 98
E-post: maja.nordstrom@lrf.se