Färre än 5 vuxna svenskar av 100 är laktosintoleranta, det vill säga är känsliga mot mjölksocker. Laktosintolerans debuterar tidigast i skolåldern och oftast i tonåren. Det är ingen allergi och att vara laktosintolerant är inte farligt. Men kan givetvis vara obehagligt.

Laktosintolerans innebär att man har för lite av enzymet laktas i tunntarmen. Laktas ska dela upp laktos i två beståndsdelar, glukos och galaktos, så att de kan upptas i kroppen. Om laktosen inte delas upp i tunntarmen, eller spjälkas som det heter, så jäser mjölksockret i tjocktarmen. Processen kallas fermentering, och vid den bildas gaser som kan ge uppsvälld mage och diarréer. Det är samma sak som händer då man äter fiberrik mat, bönor eller ärtsoppa.

Det är viktigt att få en korrekt diagnos ställd av sjukvården om du misstänker laktosintolerans. Många utesluter mjölkprodukter helt i onödan och gör på så sätt livet mer besvärligt. Dessutom går de miste om den näring som mjölken bidrar med.

Barn föds med förmågan att bryta ned laktos. Det är rent fysiologisk nödvändigt eftersom små barn annars inte skulle kunna tillgodogöra sig modersmjölken som ju också innehåller laktos, till och med mer än i komjölk. Hos ett fåtal barn (ca 5 procent) kan denna förmåga sedan minska då de blir äldre. Men minskningen börjar först efter 5 års ålder. Laktosintolerans bland förskolebarn är alltså mycket ovanligt. Bestående magbesvär hos barn bör utredas av sjukvården.

Det finns fler diagnoser som ger liknande symptom men som är betydligt allvarligare och behöver behandling, till exempel irriterad tarm (Irritable Bowel Syndrome, IBS), glutenintolerans och komjölksproteinallergi.

Råd till dig som misstänker att du är laktosintolerant

Uppsvälld mage och diarré kan vara symtom för laktosintolerans, men det är viktigt att få en korrekt diagnos. Många utesluter mjölkprodukter ur sin kost och går miste om mjölkens näring helt i onödan. Sjukvården kan hjälpa dig att fastställa om du är laktosintolerant genom DNA-test eller laktosbelastning.

Prova att utesluta laktos: Om du misstänker att du är känslig för laktos kan du prova att utesluta all laktos ur kosten i två till tre veckor. Det är mycket viktigt att utesluta all laktos för att få ett rättvisande svar.

Kvarstår magproblemen som tidigare kan laktosintolerans uteslutas. Upphör symtomen helt är du med största sannolikhet laktosintolerant. Avtar en del av magbesvären bör en läkare göra en laktosbelastning eller DNA-test för att se om orsaken är laktasbrist.

Laktosbelastning: Laktosbelastning är det vanligaste sättet att undersöka personer som söker för misstänkt laktosintolerans. Personen som ska vara fastande får dricka en laktoslösning. Testet kan utföras på två sätt:

  • Glukoshalten i blodet mäts genom ett blodprov. Vid normal laktasaktivitet sönderdelas laktos till glukos och galaktos. Glukos tas upp i blodet och blodglukoshalten stiger direkt efter laktosbelastningen. Vid nedsatt laktasaktivitet sker ingen eller liten glukoshöjning. Nivån av blodglukos avgör hur stor laktasaktiviteten är. Helt utebliven glukoshöjning innebär en total avsaknad av laktas i tunntarmen.
  • Genom ett utandningstest. När ospjälkad laktos fermenteras bildas vätgas i tjocktarmen och en del av vätgasen går ut via lungorna. I utandningstestet mäts hur mycket vätgas det finns i utandningsluften. Men vätgas bildas även vid en bakteriell överväxt i tjocktarmen, som kan uppstå till exempel efter en antibiotikabehandling. Utandningstestet är därför inte lika tillförlitligt som glukosmätning i blodprov.

DNA-test: Ett DNA-test kan fastställa om du har det genetiska anlaget för laktosintolerans. DNA-testet utförs genom blodprov. Nackdelen med DNA-test är att en låg laktasaktivitet som uppstått sekundärt av skada i tarmslemhinnan inte kan påvisas. En annan svaghet är att det inte finns tester för alla de olika genvarianter som finns. Ett DNA-test som visar låg laktasaktivitet behöver inte heller innebära att mjölk ger magbesvär. Dessutom visar DNA-test endast att man har anlag för laktosintolerans inte att man i dagsläget faktiskt är laktosintolerant.

Kan laktosintolerans förväxlas med IBS?

Ja, IBS (Irritable Bowel Syndrome) och laktosintolerans blandas ofta ihop.IBS innebär ett tillstånd med ökad känslighet i mag-tarmkanalen som förorsakar avföringsrubbning samt obehag och smärta.

Det är fler kvinnor än män som har IBS och bland dem som har kraftiga besvär är andelen kvinnor ännu fler. Orsaken till denna könsskillnad vet man ännu inte men eventuellt beror det på att kvinnor idag är mer pressade än män genom höga krav på sig själva och från omgivningen. Orsaken kan också vara hormonellt betingad. Ungefär 60 procent av de patienter som uppsöker en mag-tarmmottagning har IBS. Sjukdomen har inte ökat men däremot är det idag fler som får rätt diagnos.

Symtomen vid IBS kan variera från mycket lätta till extremt svåra. Symtomen består i återkommande diarréer och/eller förstoppning och buksmärtor.

Vad gör jag om jag är laktosintolerant?

Om du fått diagnosen laktosintolerant behöver du inte äta helt laktosfritt, men du kan behöva utesluta vissa mängder laktos ur kosten. Det är viktigt att du provar dig fram för att se hur mycket just du klarar eftersom detta är mycket individuellt. De flesta tål vanlig mjölk om de dricker mindre mängder fördelat över dagen. Det brukar också gå bättre att dricka mjölk i samband med måltid.

Fil och yoghurt innehåller naturligt mindre mängder laktos eftersom laktos går åt när mjölksyrebakterierna syrar mjölken till fil och yoghurt. All hårdost är naturligt laktosfri eftersom laktosen försvinner under tillverkningen.

Ju fetare en mjölkprodukt är desto mindre laktos innehåller den. Smör innehåller mycket små mängder laktos. Även grädde och crème fraiche innehåller mindre mängder och att använda dessa i matlagningen brukar inte vara något problem.

Numera finns en mängd laktosreducerade eller laktosfria produkter som man kan använda som laktosintolerant. Dessa är att föredra framför till exempel havre- eller sojadryck eftersom de laktosfria/-reducerade produkterna är både billigare, mer naturliga och ger mer näring.

Ibland kan det vara svårt att veta om maten man ska äta innehåller laktos, till exempel om man ska gå på restaurang. Då finns laktaskapslar att köpa på Apoteket som man tar i samband med måltid. Det tillförda laktasenzymet har samma verkan som det enzym som produceras i tunntarmen.

Vill du veta hur mycket laktos en produkt innehåller finns en laktostabell på Livsmedelsverkets webbplats.

Historik – genmutation ger laktostålighet

Förmågan att spjälka mjölksocker har uppkommit genom en förändring i våra gener, en så kallad mutation, för cirka 10 000 år sedan. Genförändringen var mycket fördelaktig, då de personer som hade den fick tillgång till mycket näringsrik mat hela året. Således kunde de bosätta sig på platser där det annars inte var möjligt att livnära sig under långa vintrar.

Kontakt

Maja Nordström, Enhetschef Mjölkkvalitet och Nutrition
Telefon: 08-787 53 98
E-post: maja.nordstrom@lrf.se