Livscykelinventering av mjölkgårdar i sydvästra Sverige

En livscykelinventering av 23 mjölkgårdar i sydvästra Sverige inventerar resursförbrukning, till exempel energi, pesticider, näringsämnen och markanvändning. Gårdarna delades in i tre grupper:

  • Konventionell högproducerande > 7 500 kilo energikorrigerad mjölk (ECM) per hektar (ha).
  • Konventionell medelproducerande < 7 500 ECM/ha.
  • Ekologisk produktion.

Miljöpåverkan, till exempel klimatpåverkan och utsläpp av försurande och övergödande ämnen, relateras till den funktionella enheten ”ett kilo ECM vid gårdsgrind”.

Några av slutsatserna:

  • Det var ingen statistiskt signifikant skillnad i utsläppen av växthusgaser per funktionell enhet mellan de tre grupperna.
  • Det fanns stora variationer i resursförbrukning och miljöpåverkan mellan olika gårdar som vid en första analys verkar ha likartade produktionsförhållanden. Skillnaden mellan gårdarna är stor när det kommer till användning av energi och näringsämnen.
  • Antalet djurenheter per hektar påverkar gårdarnas miljöpåverkan och då särskilt ammoniakutsläppen.
  • Skillnaderna mellan ekologisk och konventionell produktion bestod främst i lägre användning av energi, fosfor och pesticider samt betydligt större markanvändning på de ekologiska mjölkgårdarna.

Rapport: Life Cycle Inventory of 23 Dairy Farms i South-Western Sweden

Livscykelanalys av norrländsk mjölkproduktion

Studien inventerar till exempel användningen av energi, pesticider, näringsämnen och mark på sammanlagt 23 mjölkgårdar i Norrland. Miljöpåverkan, bland annat klimatpåverkan och utsläpp av försurande och övergödande ämnen, relateras till den funktionella enheten ”ett kilo ECM vid gårdsgrind”.

Några av slutsatserna:

  • Det var ingen statistiskt signifikant skillnad i utsläppen av växthusgaser per funktionell enhet mellan ekologisk och konventionell produktion.
  • Energianvändningen var högre per kilo energikorrigerad mjölk (ECM) för konventionell mjölkproduktion än för ekologisk.
  • Gårdarnas överskott av kväve (N) och fosfor (P) per hektar (ha) var 114 kg N/ha och 6 kg P/ha för konventionell produktion samt 52 kg N/ha och knappt 1 kg P/ha för ekologisk produktion.
  • Den norrländska mjölkproduktionens stora beroende av importerat foder, från såväl södra Sverige som andra delar av världen, gör att en ökad regional foderproduktion har stor potential att förbättra mjölkens miljöprestanda. Det rör både positiv regional påverkan med avseende på öppet landskap men också en lägre total energianvändning, på grund av kortare transporter, och lägre pesticidanvändning, på grund av ett lägre bekämpningsbehov i norra Sverige. Även om den stora importen av foder till de norrländska mjölkgårdarna påverkar deras miljöprestanda mycket så är foderimporten en viktig resursfråga med stor miljöpåverkan för alla gårdar.

Rapport: Livscykenalys (LCA) av norrländsk mjölkproduktion