Flera svårnedbrytbara organiska ämnen som använts i stora volymer världen över har spritts i miljön och också kontaminerat livsmedelskedjan. Exempel på sådana ämnen är dioxiner, PCBer, bromerade flamskyddsmedel och DDT. Trots att flera av dessa ämnen sedan länge varit förbjudna att använda finns de kvar i miljön eftersom de är mycket stabila och svårnedbrytbara.

Dioxiner och furaner

Dioxiner har aldrig tillverkats avsiktligt, utan bildas i förbränningsprocesser och som biprodukt vid tillverkning av klororganiska ämen. Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzodioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). Totalt finns över 200 varianter av dessa ämnen. I livsmedel analyseras oftast 17 toxiska varianter. Den mest toxiska dioxinen är TCDD.

Dioxiner har minskat i miljön sedan sent 70-tal, men eftersom ämnena är stabila och fettlösliga har de ackumulerats i livsmedelskedjan, särskilt animaliska livsmedel. Kosten är den främsta exponeringskällan. Det finns gränsvärden för högsta tillåtna halt av dioxiner i foder och livsmedel. Undersökningar av svensk mjölk visar att halterna ligger långt under gällande gränsvärden.

Referens:

EFSA (2010) Results of the monitoring of dioxin levels in food and feed. EFSA Journal 8(3):1385

PCB

Polyklorerade bifenyler är en grupp av ämnen, som har använts i industrin i stor omfattning fram till 1970-talet. Användning av PCB i nya produkter förbjöds 1978 och 1995 blev det också förbjudet att använda befintliga PCB-innehållande produkter. PCBer är precis som dioxiner stabila och fettlösliga och den största exponeringen kommer från kosten. Vissa PCBer har egenskaper som toxiskt liknar dioxinerna. Tolv PCBer kallas därför för dioxinlika PCBer. För de icke-dioxinlika PCBerna finns förslag på att införa gränsvärden inom EU för högsta tillåtna halter i mjölk. Idag finns ett nationellt gränsvärde för en PCB (PCB-153) i mjölk och halterna i svensk mjölk ligger lägre än det svenska gränsvärdet och de föreslagna EU-gränsvärdena. En undersökning av tidstrender för PCB-153 i fettvävnad hos nötkreatur visade att halterna sjönk med 6-8 procent per år under perioden 1991-2004.

Referens:

Glynn A, Aune M, Nilsson I, Darnerud PO, Halldin-Ankarberg E, Bignert A, Nordlander I.(2009) Declining levels of PCB, HCB and p,p'-DDE in adipose tissue from food producing bovines and swine in Sweden 1991-2004. Chemosphere 74(11): 1457-62.

Bromerade flamskyddsmedel

Bromerade flamskyddsmedel är en grupp av ämnen som tillsätts brännbara material för att för att minska risken för spridning av brand. Ämnena når miljön via läckage och diffus spridning från varor och avfallsupplag och som nedfall via lufttransporter. Bromerade flamskyddsmedel är svårnedbrytbara och anrikas näringskedjan.

DDT

DDT användes tidigare som bekämpningsmedel men förbjöds i Sverige 1975 då det ansågs svårnedbrytbart och miljöfarligt. Halterna sjunker i miljön. Det finns gränsvärde för DDT i mjölk och i svensk mjölk detekteras inte DDT.

Perfluorerade ämnen

Perfluorerade ämnen är en grupp av ämnen där de mest kända är perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA). Ämnena används inom industrin i till exempel impregneringsmedel, rengöringsmedel och livsmedelsförpackningar. Ämnena är vatten-, smuts-, och fettavvisande och är mycket svårnedbrytbara, bioackumulerande och toxiska. Svenska studier har visat att PFOS funnits i den svenska miljön sedan 1960-talet. Halterna i sillgrissleägg var 25-30 gånger högre i början av 2000-talet jämfört med slutet av 1960-talet (Naturvårdsverket, 2009). Livsmedelsverket har undersökt halter av PFOS i humanmjölk och kommit fram till att halterna i mjölk är betydligt lägre än halterna i serum (Ankarberg m.fl., 2007). Det finns inga gränsvärden för dessa ämnen i mjölk.

Referenser

  • Ankarberg E, Aune M, Concha G, Darnerud PO, Glynn A, Lignell S och Törnkvist A (2007) Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel. Rapport 9 - 2007 Livsmedelsverket.
  • Naturvårdsverket (2009) PFOS i fisk och sillgrissleägg. Hämtad 21 oktober 2010 från Naturvårdsverkets webbplats.

Kontakt

Inger Andersson, Expert mjölkkvalitet och analyser
Telefon: 08-787 53 91
E-post: inger.andersson@lrf.se