Radioaktiva ämnen har instabila atomkärnor som sönderfaller under avgivande av joniserande strålning. Strålning från radioaktiva ämnen är en naturlig del av vår miljö. Strålningen kommer till exempel från naturlig bakgrundstrålning, radon i bostäder eller användning av stråldoser inom sjukvården.

Vid en kärnkraftsolycka kan reaktorinnehållet spridas ut i miljön och transporteras lång väg med vindens hjälp. Tjernobylolyckan 1986 är ett tydligt exempel på detta. Konsekvenserna för livsmedelsproduktionen vid ett radioaktivt nedfall kan bli väldigt varierande beroende på omfattning, var och när nedfallet äger rum. Mjölkproduktionen drabbas snabbt vid en sådan situation på grund av att radioaktiva ämnen transporteras snabbt i näringskedjan foder-ko-mjölk-människa.

Cesium-137 och strontium-90 är exempel på radioaktiva ämnen. Strålsäkerhetsmyndigheten har kontinuerligt mätt halterna av dessa två ämnen i svensk mjölk under lång tid. Komjölk är en bra matris att mäta på för att följa förändringar avseende halterna av radioaktiva ämnen i naturen. Halterna har sedan 1988 varit mycket låga.

Sverige har nationella gränsvärden för cesium-137 i livsmedel:

  • 1500 Bq/kg för kött av ren och vilt, insjöfisk, vilda bär och svamp samt nötter.
  • 300 Bq/kg för övriga livsmedel.

Se även Tjernobylolyckan – läget efter 25 år på Livsmedelverkets webbplats.

Kontakt

Inger Andersson, Expert mjölkkvalitet och analyser
Telefon: 08-787 53 91
E-post: inger.andersson@lrf.se