Aeromonas är naturligt förekommande i vatten över hela jorden. Arter i detta släkte har isolerats från både sött- och saltvatten, men de förekommer främst i bräckt vatten.

Aeromonas-bakterier har även isolerats från klorerat vatten, avloppsvatten och från jord. Man har isolerat Aeromonas från olika omgivningsprover och från olika typer av livsmedel som mjölk, grädde, kött, fisk och skaldjur.

Spridningsvägar

Eftersom Aeromonas finns i vatten kan de spridas till människor via t.ex. dricksvatten och badvatten. Via vatten kan de också komma in i andra livsmedel. Flera Aeromonas arter kan växa i kyllagrade produkter. 

Patogenicitet

Aeromonas var först känd som en patogen för kallblodiga djur som fiskar, grodor, ormar och reptiler, men har sedan visat sig även kunna infektera varmblodiga djur och fåglar. Hos människa är de vanligaste infektionerna med Aeromonas diarré och sårinfektioner. Sårinfektionerna kan leda till blodförgiftning som i extrema fall kan leda till döden. I sällsynta fall har Aeromonas även orsakat hjärnhinneinflammation, lunginflammation, hjärtmuskelinflammation mm. Aeromonas kan även infektera kor. Man vet inte så mycket om virulensfaktorer hos Aeromonas, men de producerar bland annat ett värmelabilt enterotoxin, ibland kallat aerolysin, som ger upphov till diarré. 

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Aeromonas kan komma in som omgivningskontaminant. Vissa stammar kan tillväxa vid kyllagring.

Pastöriserad mjölk: Överlever inte inte pastörisering. Förekomst orsakas av återkontamination efter pastörisering. Kan tillväxa vid kyllagring.

Grädde: Har isolerats från pastöriserad grädde. Överlever inte pastörisering. Återkontamination efter pastörisering.

Ost: Aeromonas hydrophila dör inom några dygn efter tillverkning av Emmentaler- och Tilsit-ost. 

Klassifikation

Familj: Aeromonadaceae

Släkte: Aeromonas

Arter: Hittills har 16 arter identifierats. Vanligast förekommande är A. hydrophilaA. caviaeoch A. veronii biovar sobria. 

Karaktäristik

Utseende: Gram-negativa, raka stavar som kan vara coccoida eller filamentösa; 0,3-1,0 x 1,0-1,3 µm; ensamma, i par eller korta kedjor; rörliga (utom A. salmonicida); bildar inte sporer. Vissa stammar kan bilda pigment.

Fysiologi/biokemi: Katalaspositiva; oxidaspositiva; bildar stora mängder gas från glukos; hydrolyserar stärkelse; fermenterar glukos, maltos, galaktos och trehalos; reducerar nitrat till nitrit; gör inte H2S från tiosulfat; vissa gör H2S från cystein.

Serologi: A. salmonicida är serologiskt homogena. Bland de rörliga Aeromonas-arterna har 12 O-antigen och 9 H- antigen identifierats. Förekomst av K-antigen har rapporterats.

Antibiotikaresistens: De flesta Aeromonas-arterna är resistenta mot ampicillin och andra ß-laktam antibiotika. Hos A. salmonicida har man hittat plasmider med resistens mot streptomycin, kloramfenikol, tetracyklin och sulfatiazol. Dessa plasmider kan överföras till E. coli. I rörligaAeromonas har man hittat resistens-faktorer med resistens mot sulfonamid, tetracyklin, streptomycin och kloramfenikol. 

Odling och identifikation

Kan odlas på stärkelse-ampicillin-agar vid 37°C i 24 timmar. Amylas-positiva kolonier identifieras genom att några ml Lugols-lösning hälls på plattan. Dessa kolonier kommer då att omges av en klar zon av hydrolyserad stärkelse mot en svart bakgrund. Aeromonas kan även isoleras på trypton-soja-agar med tillsats av ampicillin vid 30°C i 2 dygn. Aeromonas är Gram-negativa stavar, rörliga (utom A. salmonicida), oxidas positiva, katalas positiva, bildar stora mängder gas från glukos, bildar syra vid fermentation av glukos vid 30 °C i 3 dygn.

Referensmetod saknas, men NKML har ett förslag på referensmetod. No 150 3rd ed. 2004. Mesofila Aeromonas, rörliga. Bestämning i livsmedel och foder 

Referenser:

  • Bergey´s manual
  • Jay, J.M. 1992. Modern Food Microbiology. 5th ed. Chapman & Hall, New York
  • Lindberg, A-M. 1997. Characterisation of Aeromonas, Enterobacteriaceae, Pseudomonas, Bacillus and Lactobacillus spontaneously growing to high numbers in milk, minced meat, fish or cheese. Doktorsavhandling vid avdelningen för Livsmedelshygien, Lunds Universitet.
  • Murrey, R. P., et al. 1995. Manual of Clinical Microbiology. 6th ed. ASM Press. Washington D.C.
  • Nordisk metodikkommitté för livsmedel. Metod no 150 3rd ed. 2004. Aeromonasmesofila arter, Bestämning i livsmedel och foder
  • Robinson, R.K. 1990. Dairy Microbiology: The Microbiology of Milk. 2nd ed. Elsevier Applied Science. London and New York.

Kontakt

Anders Christiansson, Expert mikrobiologi
Telefon: 08-787 53 64
E-post: anders.christiansson@lrf.se