Brucella abortus orsakar brucellos hos nötboskap och människa. Andra arter angriper företrädesvis får, getter och svin.

Hos djur infekteras reproduktionsorganen, vilket leder till abort eller dödfödda foster hos hondjur och testikelinflammation hos handjur. Infekterade djur fortsätter ofta att utsöndra bakterier via ägg, spermier och i mjölk långt efter att den akuta sjukdomen ebbat ut. Hos människan förekommer oftast intermittent uppträdande influensaliknande symptom. Sjukdomen kallas Medelhavsfeber eller undulantfeber på grund av de återkommande febertopparna. Sjukdomen förekommer över hela världen, men är utrotad i Sverige och bekämpas aktivt inom EU. Sjukdomen är anmälningspliktig och lyder under epizootilagen. Globalt sett orsakar brucellos stora ekonomiska förluster på grund av aborter, dödfödslar, sterilitet och förluster i mjölkproduktion.

Spridningsvägar

Hos djur sprids sjukdomen genom inandning eller via infektion av ögats hornhinna, men kan också ske via skador i huden. Bakterierna sprids sedan via det lymfatiska systemet till hela kroppen och särskilt till reproduktionsorganen, juvret och lederna. Sjukdomen yttrar sig oftast i form av abort och/eller infektion i reproduktionsorganen. Många djur utvecklar sedan ett långvarigt bärartillstånd där bakterier konstant eller intermittent utsöndras i mjölk eller med ägg/spermier. Människan kan infekteras av Brucella-bakterier, men sprider inte den vidare som djuren. Brucellos är närmast en yrkessjukdom hos veterinärer, lantbrukare, laboratorietekniker och slakteriarbetare, det vill säga personer som kommer i kontakt med djur och produkter från djur. Infektion sker genom direkt eller indirekt kontakt med djurens hud och slemhinnor, samt genom att äta kontaminerade produkter, särskilt mejeriprodukter. 

Patogenicitet

För människan är inkubationstiden 8-20 dagar, men kan ibland vara betydligt längre. Infektionen kan vara allt från symptomlös till huvudvärk, muskelsmärtor, svaghet, ont i bröstet, viktminskning, samt mycket kraftiga svettningar, speciellt nattetid. Komplikationer i form av inflammation av leder, testiklar men också i andra organ kan förekomma. Kroniska infektioner med återkommande symptom förekommer. 

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Bakterien förekommer inte i svensk mjölk, men världen över anses cirka 10 % av brucellainfektionerna hos människor orsakas av konsumtion av opastöriserad mjölk, och resten på grund av yrkesmässig djurkontakt. I infekterade djur kan upp till 15 000 cfu/ml utsöndras i mjölken, men halterna är ofta mycket lägre. Lång överlevnad vid kylförvaring.

Pastöriserad mjölk: Överlever experimentellt lång tid (mer än 3 månader) vid 4°C i grädde.

Förekomst av Brucella i produkter gjorda av pastöriserad mjölk är osannolik, eftersom bakterien avdödas vid lågpastörisering och inte kan tillväxa utanför levande djurceller.

Smör: Överlever minst 4-6 veckor.

Ost: Överlevnadstiden varierar, beroende på osttyp, mellan 4 dygn och 6 månader. 

Klassifikation

Släkte: Brucella

Arter:  6 arter, varav 3 st (B. abortus, B. melitensis och B. suis) kan ge brucellos hos människan .

Karaktäristik

Utseende: Gramnegativ liten kockobacill 0,6-1,5 m eller kort stav, enskild eller i par. Orörlig. Lever som parasit inuti djurceller.

Tillväxtbetingelser:

  • Strikt aerob. Många stammar växer bäst i atmosfär med 5-10% koldioxid.
  • Optimumtemperatur 36-38°C, växer mellan 20-40°C.
  • pH-optimum 6,6-7,4.

Fysiologi/kemi: Brucella-arterna har strikt oxidativ metabolism och kan inte bilda syra från kolhydrater. Katalas-, oxidas-positiva, ureas-positiva. Mycket näringskrävande och kan bara odlas på rika näringsmedier.

Serologi: Antikroppar mot Brucella finns i blod, mjölk och sperma hos sjuka individer. Antikroppspåvisande genom agglutination med är ett vanligt sätt att diagnosticera Brucella.

Överlevnadsförmåga: Överlevnadsförmåga för Brucella-bakterier utanför djurvärden är förhållandevis hög för en icke sporbildande patogen. Vid pH>4, hög luftfuktighet och sval temperatur kan Brucella överleva flera månader i vatten, avföring, hö, utrustning och kläder. Den överlever också uttorkning i jord relativt bra. Brucella avdödas effektivt vid lågpastörisering av mjölk. 

Odling och identifikation

Brucella identifieras genom en kombination av bakteriologiska (koldioxidbehov. svavelväteproduktion, tillväxt i närvaro av vissa färgämnen) och serologiska tester. B. abortus kan indelas i ett antal varianter (biovarer) och även fagtypning kan användas. 

Referenser:

  • Garin-Bastuj, B and Verger. J.M. 1994. Brucella abortus and Brucella melitensis. In The Significance of Pathogenic Microorganisms in Raw Milk, IDF Special Bulletin 9405: pp167-185.
  • Ryser, E.T. Public Health Concerns. Brucellosis. In Marth, E.H & Steele, J.L. 1998. Applied Dairy Microbiology, pp.296-301.

Kontakt

Anders Christiansson, Expert mikrobiologi
Telefon: 08-787 53 64
E-post: anders.christiansson@lrf.se