Campylobacter jejuni har under de senaste årtiondet visat sig vara orsak till magsjukdomar i lika hög grad som Salmonella.

Bakterien upptäcktes först i början av 1980-talet, men har snabbt blivit en av de viktigaste livsmedelspatogenerna. Den är också djurpatogen och orsakar både magsjukdomar och aborter. Även Campylobacter coli är vanlig som livsmedelsburen patogen.

Spridningsvägar

C. jejuni kan påträffas i gödsel från kor i varierande frekvens och gödsel är en viktig kontaminationsväg till mjölken. Bakterien kan ibland ge mastit hos kor. Ofta finns den då i relativt låga halter i mjölken, utan symptom hos kon. Den kan föröka sig och finnas kvar i juvret under flera månader. Campylobacter är en vanlig orsak till enterit och aborter hos husdjur, inklusive kor och kalvar men nötkreatur bär ofta C. jejuni i tarmen utan att själva vara sjuka. Människan infekteras via sjuka djur eller via kontaminerade livsmedel, sällan via person- till personkontakt. Kyckling är en vanlig smittkälla.

Patogenicitet

Infektionsdosen som krävs för sjukdom är mycket låg, ofta bara några hundra bakterier. C. jejuni tillväxer i tarmen, samt koloniserar och penetrerar mukosa-lagret. Patogenesen liknar den vid infektion av Vibrio cholereae och enteropatogena E. coli. Den orsakas troligen av en kombination av enterotoxin, speciella adhesionsegenskaper, samt endotoxin. Vanliga symptom är diarré, magont, trötthet, feber illamående och huvudvärk. Kräkningar förekommer sällan. Diarrén varar i genomsnitt i 10 dygn och febern i 3 dygn. I vissa fall kan allvarliga komplikationer som ledbesvär och sjukdomen Guillan-Barrés syndrom (en nervsjukdom) uppkomma. 

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk: Campylobacter jejuni kan isoleras från opastöriserad mjölk i låg frekvens (någon procent av proverna). Trots detta är bakterien en mycket vanlig orsak till magsjuka i samband med konsumtion av opastöriserad mjölk. Även i Sverige rapporteras sjukdomsfall på grund av detta. Det är sannolikt att organismens syrekänslighet gör att det är svårt att isolera den från mjölk. Den kan förekomma i alltför låga halter för att kunna mätas, alternativt är analysmetoderna inte optimala. 

Pastöriserad mjölk: Campylobacter överlever inte pastörisering. Växer ej i kyla. Tillväxt i pastöriserad mjölk begränsas dessutom av den alltför höga syrehalten.

Filprodukter: Dör snabbt på grund av pH-sänkningen

Mjölkpulver: Uppgifter saknas.

Ost: Förökar sig ej i ost. Kan överleva några veckor i Cheddarost vid artificiell tillsats, men dör snabbt av. Överlever ej vid tillverkning av Cottage cheese.  

Klassifikation

Familj: -

Släkte: Campylobacter

Arter: Cirka 14 arter, varav endast C. jejuni har störst betydelse i samband med enterit hos människan. Även C. coli och C. laridis-enteriter förekommer. 

Karaktäristik

Utseende: Gramnegativ böjd (vibrio-formad) rörlig stav.

Tillväxtbetingelser:

  • Mikroaerofil, det vill säga att den växer bäst en miljö med reducerad syrehalt (5 %) och förhöjd CO2-halt (10 %)
  • Optimumtemperatur 42°C, växer mellan 30 och 45°C i livsmedel
  • pH-optimum 6,5-7,5, minimum 4,9, maximum 9,5
  • Känslig för uttorkning, det vill säga att den kräver hög vattenaktivitet aw=0,99

Fysiologi/biokemi: Kan ej utnyttja kolhydrater. Oxidas- och katalas-.positiv. Reducerar nitrat. bildar svavelväte.

Serologi: Flera typningsschema finns, baserade på olika antigen. Dessa schema är komplicerade och ofullständiga och kan endast utföras av ett fåtal laboratorier.

Överlevnadsförmåga: Känslig för uttorkning, salt (max 1,5 % NaCl) och syre. Inaktiveras relativt snabbt i mjölk, på grund av syret (flera tiopotenser inom några dygn). Dör vid pH 3,0-4,5. Mycket värmekänslig, inaktiveras snabbt vid lågpastörisering. Överlevnad i mjölk är bättre vid låg temperatur än hög.

Antibiotikaresistens: Resistent mot många antibiotika, vilket utnyttjas vid isolering från livsmedel och andra källor. 

Odling och identifikation

Isolering av C. jejuni bygger på anrikning i buljong med olika kombinationer av antibiotikatillsatser vid 42°C i mikroaerofil atmosfär. Efter anrikning görs utstryk på olika selektiva agarsubstrat med antibiotikatillsatser. Flera olika anrikningsbuljonger och agarsubstrat används parallellt (finns kommersiellt tillgängliga) eftersom det inte finns något optimalt medium för alla typer av prover. Slutlig identifikation görs med biokemiska tester. Även identifikation med PCR är möjlig. Subtypning för smittspårning kan göras med pulsfältsgelektrofores.

Referensmetod:

ISO 10272:1996:1. Microbiology of food and animal feeding stuffs - Horizontal method for detection and enumeration of thermotolerant Campylobacter. Part 1 Detection method.

ISO/TS 10272:1996:2. Microbiology of food and animal feeding stuffs - Horizontal method for detection and enumeration of thermotolerant Campylobacter. Part 2 Colony count method.

Snabbmetoder:

PCR-metoder finns för snabb detektion efter odling.

Kontakt

Anders Christiansson, Expert mikrobiologi
Telefon: 08-787 53 64
E-post: anders.christiansson@lrf.se