Mycobacterium tuberculosis orsakar tuberkulos hos människan och olika djur, inklusive kor. Sjukdomen är utrotad bland kor i Sverige.

Tuberkulos är en allvarlig sjukdom som angriper lungorna men också andra organ i kroppen. Tuberkulos var förr en vanlig sjukdom som kunde orsakas bl.a. genom konsumtion av opastöriserad mjölk. Genom införandet av pastörisering i Sverige eliminerades detta hot från mjölken. Tuberkulos hos kor förekommer fortfarande i vissa länder, dock ej mer än marginellt inom Europa. Tuberkulos hos djur är en anmälningspliktig sjukdom som bekämpas aktivt inom EU. På senare tid har tuberkulosen ökat bland människor även i Västeuropa och USA, med bland annat mycket svårbehandlade infektioner av stammar som är multiresistenta mot antibiotika. Mycobacterium bovis är närbesläktad med M. tuberculosis och är mera knuten till kor än M. tuberculosis, men båda kan smitta människan. Genom vaccinationsprogram har tuberkulosen under lång tid varit nästan utrotad i Sverige.

Spridningsvägar

Spridningen via kor är i huvudsak orsakad av utsöndring av bakterier i mjölken från det infekterade juvret, men mjölk kan också infekteras från människor i samband med mjölkningen. Tuberkulos kan också smitta genom inandning av aerosoler. Tuberkulos hos Sveriges nötkreatur utrotades under mitten av 1900-talet med ett kontroll- och bekämpningsprogram. Senaste fallet på nötkreatur påvisades 1978. 1991 påvisades smittan hos hägnad hjort. Ett frivilligt bekämpningsprogram bedrivs av SJV för att eliminera sjukdomen. Sjuka hjortar skulle kunna vara en potentiell spridnings källa till nötkreatur. På senare tid har också förekomst av tuberkulos hos invandrade djurskötare med tuberkulos uppmärksammats som en möjlig smittkälla för kor.

Patogenicitet

Bakterierna angriper ofta ett lokalt fokus i lungorna eller lymfkörtlarna och kapslas in i vävnaden utan att ge tydliga symptom. Inkubationstiden kan vara upp till flera år för lungtuberkulos. Från dessa infektionspunkter kan sedan bakterierna sprida sig till andra vävnader, bland annat. tarm, urinvägar, skelett och lymfkörtlar. Sjukdomen utvecklas långsamt och blir oftast kronisk. Symptomen varierar beroende på infektionspunkten.

Förekomst och tillväxtförmåga i mjölk och mjölkprodukter

Opastöriserad mjölk:M. tuberculosis/bovis förekommer inte i mjölk i Sverige. Sjukdomen omfattas av epizootilagen och djur får inte införas i Sverige utan intyg om tuberkulosfrihet. Bakterierna utsöndras i mjölken, i de länder där tuberkulos förekommer hos mjölkande djur. Opastöriserad mjölk kan då vara en allvarlig hälsofara.

Pastöriserad mjölk: Lågpastörisering vid 72°C i 15 sekunder avdödar effektivt bakterierna. M. tuberculosis/bovis tillväxer inte i kylförvarad mjölk men överlever under lång tid.

Filprodukter: Syrningsbakterierna hämmar tillväxt av M. tuberculosis/bovis.

Ost: Kan överleva i flera månader.

Klassifikation

Familj: Mycobacteriaceae

Släkte: Mycobacterium

Arter: Ett 50-tal arter, innefattande både saprofyter och parasiter. Viktigaste patogener för människan är M. tuberculosisM. bovis och M. lepraemuriumM. paratuberculosis ger en allvarlig tarmsjukdom hos nötkreatur

Karaktäristik

Utseende: Grampositiva icke sporbildande stavar av varierande utseende. Utmärks av en mycket speciell cellväggs-sammansättning som gör att de är syrafasta (färgas in genom en speciell metod).

Tillväxtbetingelser:

  • M. tuberculosis är aerob/aerotolerant med M. bovis är mikroaerofil, dvs växer bäst vid låga syrehalter. Båda gynnas av förhöjd koldioxidhalt i luften. Växer mycket långsamt.
  • Optimumtemperatur är 37-38°C, växer mellan 30-41°C
  • pH-optimum: 6,4-7,0

Fysiologi/biokemi: Olika biokemiska reaktioner, samt resistens mot olika antibiotika används för diagnostik inom Mycobacterium-gruppen. Båda de aktuella arterna har mycket komplexa näringskrav och kräver långvarig odling (6-8 veckor för att påvisas på agarplatta).

Serologi: Såväl människa som djur uppvisar en överkänslighetsreaktion mot cellväggskomponenter av M. tuberculosis/bovis (tuberkulinreaktionen). Detta används som ett enkel test för att påvisa tidigare exponering mot bakterierna alternativt förekomst av immunitet.

Överlevnadsförmåga: Cellväggen har ett högt lipidinnehåll som leder till att båda arterna är mycket tåliga mot omvärldsförändringar, som exempelvis uttorkning och andra ogynnsamma betingelser. Avdödas vid pastörisering.

Odling och identifikation

På grund av de höga näringskraven och den långsamma tillväxten är inte odling första-handsmetoden att påvisa dessa arter i mjölk. Djurförsök med inokulering av kaniner eller marsvin är en snabbare detektionsmetod, men idag kan bakterien detekteras snabbast med PCR.

Referenser:

  • Sinha, R.N. 1994. Mycobacterium tuberculosis. Monograph on The Significance of Pathogenic Micoorganisms in Raw Milk, IDF Special Bulletin 9405, pp116-140.
  • Sinha, R.N. Mycobacterium bovis. Monograph on The Significance of Pathogenic Micoorganisms in Raw Milk, IDF Special Bulletin 9405, pp141-166.

Kontakt

Anders Christiansson, Expert mikrobiologi
Telefon: 08-787 53 64
E-post: anders.christiansson@lrf.se