Projektet Automatic Milking bedrevs under åren 2000-2004. Det spände över många olika ämnesområden, varav spenrengöring var ett. I projektet medverkade sex länder och 13 partners. Både forskningsinstitut och tillverkare av utrustning ingick. Nedan sammanfattas några av de viktigaste slutsatserna kring spenrengöring i AMS.

Hygienfaktorer som påverkar resultatet av spenrengöringen i AMS

Graden av nedsmutsning av spenarna före rengöring hade en tydlig påverkan på rengöringsresultatet. Faktorer som samvarierade med sämre rengöringsresultat för roboten var:

  • Mindre än en liggplats per ko.
  • Förekomst av spaltliggare.
  • Ströning mindre ofta än en gång per dag.
  • Frånvaro av selektion med avseende på juverhälsa.
  • Dålig kvalitet på strömaterialet.
  • Dålig klövstatus hos korna.

AMS-specifika faktorer som kunde kopplas till högre genomsnittlig spennedsmutsning efter rengöring på gårdarna var:

  • Utbyte av spenrengöringsutrustningen mindre än en gång per år.
  • Sämre eller dålig kondition på spenrengöringsutrustningen (service).
  • Genomsnittlig mjölkningsfrekvens mindre än 2,5 gång per dygn.

Effektiviteten hos spenrengöringsutrustningen hos olika AMS

Inom projektet undersöktes rengöringseffekten genom att smutsa ned spenarna med gödsel som uppblandats med vallmofrön. Fem kor mjölkades utan rengöring medan fem kor rengjordes i respektive utrustning. Vallmofröna som följde med mjölken fångades upp av ett filter och räknades. Sex olika AMS-fabrikat (Delaval VMS, Lely Astronaut, Galaxy, Fullwood Merlin, Prolion AMS Liberty, Westfalia Leonardo) testades på två gårdar vardera.

Samtliga fabrikat gav en reduktion av förekomsten av frön i mjölken efter rengöring. För tre fabrikat uppnåddes mer än 85 procent reduktion (88, 90 och 99 procent) av frön i mjölken efter rengöring)  jämfört med ingen rengöring. De tre andra fabrikaten gav sämre reduktion, 50-70 procent (51, 56 respektive 65 procent).

Manuell rengöring gav 99 procent reduktion. Skillnader i reduktion mellan fabrikaten kunde inte hänföras till rengöring med borstar eller i spen-/tvätt-kopp. Genomsnittlig reduktion för alla gårdarna var 78 procent. Andra faktorer som påverkade graden av renhet efter avtorkning var brist på service för avtorkningssystemet, samt otillfredsställande rengöring av systemet. Underhåll av systemet identifierades som mycket viktigt för rengöringsresultatet .

I ett andra försök jämfördes sporreduktion för sex olika AMS-fabrikat på tre gårdar vardera genom att ta prov på samma ko genom svabbning på två spenar före rengöring och två efter. 50 kor per gård undersöktes. Totalantalet bakterier analyserades samt halten ATP, och dessutom gjordes visuell inspektion av spenar och analys av sediment i mjölken. Fyra fabrikat gav signifikant bättre resultat än de två övriga.

Skillnaderna mellan fabrikaten var dock mindre än i den första undersökningen. Skillnader i graden av nedsmutsning av spenar mellan gårdar påverkade utfallet. 30-40 procent av alla spenar var inte visuellt rena efter rengöring.

Vid måttlig nedsmutsning av spenarna var rengöring i tvätt/spenkopp bättre än med borstar medan borstar var effektivare vid hög nedsmutsningsgrad. Trots skillnader mellan fabrikat var de viktigaste faktorerna den enskilda gården och graden av nedsmutsning av spenarna före rengöring.

Under dessa fältförhållanden bedömdes rengöring i AMS var lika effektiv eller bättre än torr manuell avtorkning, men inte lika effektiv som fuktig avtorkning följt av torr. Även denna undersökning visade på betydelsen av underhåll och rengöring av utrustningen för spenrengöring.

Forskning Special:

Kontakt

Anders Christiansson, Expert mikrobiologi
Telefon: 08-787 53 64
E-post: anders.christiansson@lrf.se