Klostridier är bakterier som växer under syrefria förhållanden till exempel i ost och ensilage. De bildar sporer, som även kallas vintersporer. Det är en överlevnadsform som bakterierna antar när miljön blir näringsfattig. Som sporer kan de överleva lång tid även under syrerika förhållanden. När miljön blir lämplig (syrefri och näringsrik) så gror sporerna ut och nya bakterier växer till. Det är tillväxten av bakterierna i ensilage och ost som ger upphov till jäsningarna.

Varför är det viktigt att det inte finns klostridiesporer i mjölken och i ensilaget?

Sporerna orsakar smörsyrajäsning i ost, vilket leder till stora förluster för mejerierna. Men jäsning i ensilage leder också till näringsförluster, vilket minskar ensilagets värde som foder. Det leder till merarbete med bortsortering. Det finns också indikationer på att dåligt ensilage kan leda till nedsatt immunförsvar hos kor med ökad mastitfrekvens som följd.

Varifrån kommer klostridiesporerna?

De finns i jorden och med jord och förna kan de komma in i grönmassan vid skörd.

Vad händer i ensilaget?

Sporerna gror ut och kan börja växa till om de inte hämmas genom lämpliga inläggnings- och konserveringsförhållanden. De viktigaste faktorerna är att förtorka och se till att pH är tillräckligt lågt med hänsyn till inläggningssystemet. Sönderdelning, packning, god inläggningshygien och att skapa en syrefri miljö är grundläggande förutsättningar för en bra ensilering. Tillsatsmedel bidrar till en säkrare ensilering. Om clostridierna inte hämmas kan bakterierna föröka sig och komma upp i koncentrationer på 10 miljoner sporer per gram ensilage under riktigt ogynnsamma förhållanden. Väl konserverat ensilage innehåller mindre än 100 sporer per gram. En lyckad ensilering är den bästa garantin mot sporproblem.

Hur kommer sporerna till mjölken?

Från gödsel på spenarna efter att kon ätit foder som innehåller sporer det vill säga ensilage som inte konserverats tillräckligt väl. Noggrann avtorkning kan reducera sporerna med 95-98 procent. Men det finns alltid minimala gödselrester kvar på spenarna och om sporhalten i gödseln är hög så blir det problem. Det gäller då att använda bästa möjliga avtorkningsrutin, vilket ibland ändå inte räcker när sporhalten är som högst.

Artikeln AMS och spenrengöring belyser problematiken mjölkningsstallar med mjölkningsrobotar. Generellt kan konstateras att det även i AMS-system framförallt är stallbundna faktorer som bland annat handlar om underhåll av anläggningen och djurens renhet när de kommer till mjölkning, som har störst betydelse för hur stort sportrycket blir i besättningen. Det verkar inte finnas så många fabrikatbundna faktorer. Men den allra viktigaste faktorn som avgör om det blir sporproblem i mjölken är precis som för andra mjölkningssystem sportrycket i ensilaget och gödseln.

Hur hittar jag klostridiesporerna?

  • Gör en träckanalys för att får en uppfattning om belastningen. Halter mer än 100 000 sporer per gram kräver absolut mest noggranna rengöringsteknik och kan vara otillräckligt. Försök därefter att identifiera vilket parti av grovfoder som är dåligt.

Vad kan jag göra mera?

  • Håll rent på båspallen för att minimera gödselnedsmutsning. Strö rikligt och skrapa ut ofta.
  • Gör rent båspallen mycket noggrant efter foderbyte. Kvarvarande gödselrester på båspallen innehåller höga sporhalter. Sortera bort ensilage som är tydligt förändrat, som till exempel har annan färg och luktar illa. Ta till med god marginal in i friskt ensilage. Byt ensilage om det är möjligt.

Vid utredning på gården

Grundkunskaper

Kontakt

Anders Christiansson, Expert mikrobiologi
Telefon: 08-787 53 64
E-post: anders.christiansson@lrf.se