Holländarna har problem med sin Gouda och Emmenthaler ost på grund av att smörsyrabakterier åstadkommer icke önskvärd jäsning i ostarna. Problemet är välkänt och högaktuellt även i Sverige.

För att förhindra sporer i tankmjölken har mejerierna i Holland infört ett avdrag för sporer. Om 2 mjölkprover från 0,1 ml tankmjölk innehåller sporer sker ett avdrag. När systemet infördes sjönk andelen positiva prover från 7 % till 2 % från mitten av åttiotalet till mitten av nittiotalet. Därefter ligger sporhalten i stort sett kvar på samma nivå.

Ett forskarlag i Holland har konstaterat att det genomförts flera studier för att hitta åtgärder som leder till minskad sporförekomst. Lantbrukarna har dock svårt att genomföra alla åtgärder som föreslås och man är dessutom oense vilka åtgärder som är viktigast. Samtidigt vill mejeriindustrin i stort sett ha bort alla positiva sporprov i Holland. Därför har det holländska forskarlaget konstruerat en matematisk modell som beskriver hela ”sporkedjan” i syfte att ta reda på vilken åtgärd som är viktigast. Modellen är konstruerad som en flödesmodell i Excel.

Sporkedjan börjar med källan till sporerna som kan vara jord, ensilage eller övriga fodermedel. Det första steget är blandningen av fodret fram till att det placeras framför korna, steg 2 är tiden från det att korna har fått tillgång till fodret till dess att de faktiskt äter upp fodret. Steg 3 är själva kon där det sker en koncentration av antalet sporer i steget från foder till gödsel. Därefter kan spenarna smutsas ned av både gödsel och jord. Detta är uppdelat i två steg, dels själva blandningen av gödsel och jord (fjärde steget) dels det femte steget som är nedsmutsningen av spenarna. Sjätte steget är spenavtorkningen, sjunde steget är utspädning av mjölken vid mjölkning och det sista och åttonde steget är blandningen av mjölk från olika kor i mjölktanken. 
 
Kontamineringen av sporer i de olika stegen har beskrivits matematiskt i de flesta fall med hjälp av litteraturdata, i några fall har formlerna baserats på uppfattningar från olika experter. 
 
Modellen arbetade med två olika typer av variabler, sådana som kan kontrolleras av lantbrukaren och sådan som inte kan det (Tabell 1). 
 
Tabell 1. Sämsta, genomsnittliga och optimala värden för ett antal kontrollerbara variabler (Modifierad från Vissers et al., 2006).

Variabel

Enhet

Sämst

Genom-snittlig

Optimal

Referens

Genomsnittlig kontaminering av ensilage

Sporer/gram ensilage

10 000 000

10 000

100

Pahlow et al.2003

Genomsnittlig kontaminering av andra fodermedel

Sporer/gram ensilage

1 000

1

0

Dasgupta & Hull, 1989

Andel ensilage i foderstaten

%

90

65

50

Expert uppfattning

Temperatur i fodret

Grader Celsius

37

20

10

Expert uppfattning

pH i fodret

pH

5,6

5,0

4,4

Opublicerade data

Andel moderat nedsmutsade kor i besättningen

%

25

12,5

0

Expert uppfattning

Andel mycket smutsiga kor i besättningen

%

5

2,5

0

Expert uppfattning

Juveravtorkning

 

Inga kor

Bara mycket smutsiga spenar

Alla kor

Expert uppfattning

Genomsnittlig effektivitet av juveravtorkning

%

30

75

90

Stadhouders & Jörgensen 1990

Resultatet från beräkningarna blev att av de kontrollerbara faktorerna är antalet sporer i ensilaget det absolut viktigast, det vill säga det gäller att det är så lite sporer som möjligt i ensilaget. Andra faktorer som påverkar innehållet av sporer i tankmjölken är hur effektiv juveravtorkningen är och andelen mycket smutsiga kor. Faktorer som inte har så stor betydelse är den allmänna hygienen i stallet eller sporer i andra fodermedel än ensilage.

Forskarnas slutsatser

För att få mindre än 1000 smörsyrasporer per l tankmjölk så föreslås följande åtgärder:

  • Om ensilaget innehåller mer än 100 000 smörsyrasporer per gram ensilage- släng ensilaget.
  • Om ensilaget innehåller mellan 1000 – 100 000 smörsyrasporer per gram ensilage, ta bort mycket smutsiga kor från besättningen och förbättra juveravtorkningen.
  • Om ensilaget innehåller mindre än 1000 smörsyrasporer per gram ensilage förbättra juveravtorkningen – om den inte redan är på en hög nivå.
  • Den viktigaste åtgärden är att inte ha några sporer i ensilaget från början!

Svenska rekommendationer

I sort sett stämmer slutsatserna med våra svenska rekommendationer. I Sverige anser vi nog att om det bara är 1000 gram sporer i ensilaget så kan man känna sig ganska säker på att slippa stora mängder i mjölken utan särskilda åtgärder (se Tabell 2 nedan). Vi anser också att man kan klara några 100 000-tal sporer/g gödsel/ensilage genom god avtorkning.

Tabell 2. Hur många sporer hamnar i mjölken (Christiansson, A)

Sporhalt i gödseln

Sporer/l mjölk vid olika god hygien

(Hypotetisk mängd gödsel/ l mjölk)

 

100 mg

10 mg

1 mg

100

10

1

0,1

1 000

100

10

1

10 000

1 000

100

10

100 000

10 000

1 000

100

1 000 000

1 00 000

10 000

1 000

Holländarna betonar att det är viktigt att plocka bort de riktigt smutsiga korna ur besättningen. Alltså kor som ständigt ligger på spalten eller av andra skäl alltid är smutsiga – slakta dem om det är mycket sporer i tanken. Detta är en drastisk åtgärd, som Svensk Mjölk i dagsläget inte kan rekommendera utan att ha gjort en ekonomisk utvärdering. Däremot kan man kanske avväga att, om möjligt särskilja mjölken från en sådan ko och till exempel ge den till kalvarna. 

Referens:

Vissers, M.M.M., Driehus,F., Te Giffel, M.C., De Jong, P. & Lankveld, J.G.M. 2006. Improving farm management by modelling the contamination of farm tank milk with butyric acid bacteria. Journal of dairy science 89:850-858.

Kontakt

Anders Christiansson, Expert mikrobiologi
Telefon: 08-787 53 64
E-post: anders.christiansson@lrf.se