Som en del av projektet genomförde Hanna Johansson ett examensarbete. Syftet var att sammanställa en enkät som rör skörde- och inläggningsrutiner av framför allt vallfoder. Enkäten besvarades av 143 lantbrukare, som samtliga haft höga sporhalter i mjölken. Av dessa plockades 24 gårdar ut där riktigt höga sporhalter hade påvisats. Dessutom plockades även 20 kontrollgårdar ut, som också de fick svara på enkäten. Hos gårdarna i den jämförande studien samlades även ett gödselprov in från respektive gårds gödselbrunn som skulle representera gårdens samlade sportryck under säsongen. 

Enkätstudien

Resultaten av enkätstudien visade att en majoritet av gårdarna hade använt rundbalar för lagring av sitt ensilage och att ts-halten i fodret låg under den rekommenderade gränsen för den typen av lagring. Huvudparten av de tillfrågade spred stallgödsel i form av flytgödsel på vallen. De flesta valde att förtorka grönmassan före inläggning och vid skörd anlitade lite mer än en tredjedel maskinstation. Av dem som haft problem den aktuella säsongen hade flertalet också haft sporproblem både föregående och tidigare år. 

Jämförande studie

Av den jämförande studien framkom att en majoritet inom båda grupperna spred stallgödsel på vallen. Fördelningen mellan att slangsprida eller att bredsprida gödseln var mycket jämnare inom kontrollgruppen än i sporgruppen, där en majoritet valde att bredsprida sin gödsel. Av gödselanalysen att döma hade kontrollgårdarna lägre sporhalter i sin gödsel. Det fanns även leverantörer i kontrollgruppen som hade relativt höga sporhalter i gödseln (men inte på långt när så mycket som dom värsta bland problemgårdarna), men de lyckades ändå leverera en mjölk som var sporfri. Kontrollgruppens lantbrukare tillämpade strängvändning eller strängläggning av grönmassan i mycket högre grad än problemgårdarna. Det fanns vidare en tendens till att fler inom kontrollgruppen valde att använda sig av tillsatsmedel för att säkerhetsställa en god ensilering. Även i den jämförande studien var tendensen att det var vanligare att man upplevt sporproblem tidigare år bland gårdarna med sporproblem jämfört med dem som inte hade problem den aktuella säsongen.

Slutsatser

Det förekommer alltså vissa skillnader i inläggningsrutiner mellan de gårdar som har haft sporproblem jämfört med dem som har varit fria från sporanmärkning. Ts-halten i grönmassan verkar vara en viktig faktor. Clostridiesporerna har krav på en relativt hög fuktighet för att de ska trivas. Kan man få en jämn ts-halt i fodret så har man kommit långt i arbetet att bekämpa sporerna. Det som är mest uppseendeveckande i den här studien jämfört med tidigare är att strängvändning och strängluftning av grönmassan verkar vara en faktor som har positiv effekt för resultatet. Den generella uppfattningen bland experter och rådgivare har tidigare varit att man bör låta strängen ligga orörd, då man ansett att risken att få in jord i fodret blir för stor vid en extra bearbetning. Det är nog dags att omvärdera detta! Troligtvis är det så att man inte kan undvika att få med jord in utan att det främst handlar om att göra förhållandena för clostridiesporerna så missgynnsamma som möjligt. Detta gör man genom att sträva efter en så jämn ts-halt i grönmassan före inläggning som möjligt. Vid rundbalsensilering är jämn ts-halt extra viktig då man inte kan exakthacka grönmassan före inläggning och på så sätt få en homogenitet. Har man enbart förtorkat före inläggning i rundbal kan ts-halten variera avsevärt mellan det undre och det övre lagret av strängen, vilket kan leda till partier inom balen som är extra blöta.

Referens:

Johansson, H. 2007. Dokumentation av ensilering med fokus på Clostridiesporer i mjölk. Examensarbete vid Institutionen för Husdjurens Utfodring och Vård, nr 236. 

Kontakt

Anders Christiansson, Expert mikrobiologi
Telefon: 08-787 53 64
E-post: anders.christiansson@lrf.se