2013

Nya Zeeland drabbas av en långvarig torka i början året. Torkan medför en kraftig minskning av den nyzeeländska mjölkproduktionen och ett minskat utbud på världsmarknaden. Samtidigt finns en stor och stabil efterfrågan på mejeriprodukter runtom i världen och världsmarknadspriserna stiger för alla mejeriprodukter under året.

Inom EU leder högre mjölkpriser och goda väderförutsättningar till en stor ökning av mjölkproduktionen under hösten.

2014

EU:s produktionsökning förstärks i början av året samtidigt som Nya Zeelands mjölkproduktion återhämtar sig. Utbudet av mejeriprodukter på världsmarknaden blir rekordstort under första halvåret 2014. De internationella priserna börjar gå ned redan i februari.

Under sommaren minskar Kina sin import av framför allt mjölkpulver och det leder till ytterligare nedgång för världsmarknadspriserna. Läget förvärras när Ryssland i början av augusti inför en ettårig handelsblockad mot EU, USA, Australien och Norge. Blockaden innebär bland annat ett stopp för import av mjölk och mejeriprodukter från dessa länder. För EU som är en stor exportör av mejeriprodukter till Ryssland, framför allt av ost, blir blockaden extra kännbar. EU:s export till Ryssland år 2013 motsvarar hela den svenska mjölkproduktionen.

Under hösten och vintern har det varit en utmaning för berörda mejeriföretag att hitta nya marknader för de produkter som var avsedda för den ryska marknaden. Stora kvantiteter har stannat kvar på den interna EU-marknaden och ökat konkurrensen och prispressen i många av EU:s medlemsstater.

De internationella priserna för smör och mjölkpulver faller med mellan 40 och 50 procent under året. För ost går priserna ned med i genomsnitt 25 procent.

2015

Rysslands blockad som från början var tidssatt till ett år förlängs till augusti 2016. Vilken återhämtning det ger om och när blockaden hävs återstår att se. Det är inte säkert att Rysslands köpkraft medger de volymer och priser som gällde tidigare. 

Även Mellanöstern och Nordafrika minskar sin import. Det är en effekt av fallande oljepriser, som i sin tur försämrat köpkraften.

Mjölkkvotsystemet avskaffas den 1 april 2015 och sedan dess har EU:s mjölkproduktion ökat med cirka fyra procent. Uppgången märktes redan 2014, så uppenbart låg många mjölkföretagare i startblocken inför kvotsystemets avskaffande. Inom EU utmärker sig främst Irland, Nederländerna, Belgien och Luxemburg, som alla uppvisar mjölkproduktionsökningar med tvåsiffriga procentsatser. Sverige behöll volymerna under större delen av 2015. Visserligen minskade antalet kor med drygt två procent under 2015, men volymen kompenserades av en ökad medelavkastning per ko.

2016

Under senare tid har vi sett en tendens till ökning av Kinas import, vilket kan bana väg för en återhämtning senare i år. 

Från november och fram till idag har Sverige tappat invägning och ligger nu omkring två procent lägre än motsvarande tid i fjol. 

Perspektiv på den globala mjölkmarknaden

De svenska mjölkföretagen verkar på en global marknad och påverkas i stor utsträckning av utvecklingen på världsmarknaden. Sedan 2007 har vi haft kraftiga svängningar i de internationella priserna för mejeriprodukter. De största aktörerna på världsmarknaden är Oceanien (Nya Zeeland och Australien) och EU som står för cirka 60 procent av den globala handeln med mejeriprodukter. De senaste tio åren har världens produktion av mjölk ökat med i genomsnitt 2,5 procent per år. 

Omkring åtta procent av den globala mjölkproduktionen omsätts i världshandel. Alltså säljs över 90 procent på lokala eller regionala marknader.

Den djupa och långvariga svackan på mejerimarknaden bottnar till stor del i den ryska blockaden och Kinas försämrade importintresse. Också EU bidrar genom en kraftigt ökad mjölkproduktion sedan kvotsystemet avskaffades. Det pressar priserna både direkt och inte minst indirekt.