Nils-Olof Rehnman är nionde generationen på gården i Ale by. Han gick först teknisk gymnasielinje och funderade på en annan karriär, men intresset för jordbruk växte. Nils-Olof byggde på med en lantbruksutbildning och 1990 tog han över gården. I dag driver han den med sin fru Liselotte och en anställd. Här finns 46 kor och 90 ungdjur.

Intressant och finurlig produktion

För Nils-Olof är det bästa med att vara mjölkbonde att kunna utveckla företaget och se resultatet av sitt arbete. Det är också ett jobb som betyder mycket för många.

– Det känns viktigt att producera livsmedel. En av mina bästa stunder på dagen är när mjölkbilen kommer. Då påminns man om att det man skapar med hårt arbete snart kommer att föda tusentals människor över hela Norrland, säger han.

Själva livsmedelsproduktinen på en mjölkgård är dessutom både intressant och finurlig, påpekar Nils-Olof.

–Här får vi fram mjölk och kött av gräs som växer lokalt. Korna håller samtidigt landskapet öppet och bidrar till biologisk mångfald. Det tycker jag är miljösmart produktion. Man borde se mer till helheten i klimatdebatten; äta mindre kött men välja svenskt och lokalproducerat.

Vill ligga i framkant

Blomfeltsgården har varit tidigt ute med flera satsningar. På 1960-talet var Nils-Olofs pappa en av de norrbottniska pionjärer som byggde lösdriftsladugård. När den förstördes i en brand 25 år senare byggdes en ny till djuren, som i princip alla klarade sig. Nils-Olof var i sin tur först att leverera KRAV-mjölk till Norrmejerier.

– Vi blev ekologiska 2001 och KRAV-certifierade 2006. Gården hade mark så det räckte, jag hade aldrig besprutade odlingarna och ville testa helt utan konstgödsel. Det har funkat bra. Jag lade om av ideologiska skäl, men i dag är det även det mest lönsamma för oss.

År 2003 installerades mjölkningsrobot. Den gör jobbet mindre tungt, men samtidigt blir det ännu viktigare att vara uppmärksam i ladugården, säger Nils-Olof.

– Nu är jag ju inte med vid varje kos mjölkning, så jag får hålla extra koll övrig tid.  Allt kring korna är viktigt om mjölken ska bli bra: skötseln, fodret och att utrustningen är i skick. Det går inte att slarva med något.

Kvalitet och kött på benen

Från början fanns främst svartvita Holsteinkor på gården men nu är det en lite mer brokig skara. För fem år sedan började Nils-Olof och Liselotte även sälja KRAV-kött från gården och det påverkade avelsarbetet.

– Jag korsar mer nu, framförallt med Simmental-kor. Det är inget för de som vill ha rasrena djur, men det blir trevliga, hållbara kor med lite mer kött på benen.

Fin mjölk ger de också. Gårdens senaste bedrift är LRF Mjölks Guldmedalj för att man under 23 år har klarat den högsta mjölkkvaliteten.

– För mig är det självklart att vilja leverera bra grejer. Att nå guldmedaljen under min karriär har varit ett mål. Som mjölkbonde är det ju den finaste utmärkelsen man kan få, säger Nils-Olof glatt.