I dag träffade Palle Borgström, ordförande i Mjölkdelegationen och Jonas Carlberg, LRF Mjölk, landsbygdsministern, Sven-Erik Bucht för att diskutera ny djurskyddslag och betelagstiftningen. Lagstiftningen från riksdag till Jordbruksverk behöver utgå från en tillit till företagens egna drivkrafter att ha friska djur och en god djuromsorg. Marknaden har också höga förväntningar på att djuren ska ha det bra och sociala medier bidrar till en transparens på marknaden.

Problemet med lagstiftningen kan liknas vid det berömda isberget där lagar och förordningar är toppen och där detaljerade regler och kontroller ligger under vattenytan. Isberget under vattenytan utgörs av allt merarbete som administration och kontroller för med sig men som inte skapar bättre djurvälfärd eller mer betalt till bonden. Riksdag och regering behöver hitta rätt nivå på lagstiftningen och dessutom styra så att de politiska avsikterna blir genomförda även på tjänstemannanivå.

På mötet fördes en diskussion om själva beteskravet. Vid sidan av denna diskussion togs två ytterligare frågor upp som rör innehållet i beteskravet . Här driver LRF på för att få samma beteskrav i hela landet och att ungdjuren ska omfattas av beteskravet från åtta månaders ålder och inte som idag sex månader. Åtgärderna innebär att kontrollerna och administration kan minska samtidigt som det stärker flexibiliteten för mjölkföretagen att utforma en betesdrift för djurens bästa.

- Vi som är mjölkföretagare ser varje dag, året runt, hur djuren mår och har deras bästa för ögonen, säger Palle Borgström. Det ger ett stort utrymme att förenkla beteskravet för minskad administration men också för att ungdjuren ska få det bättre.

På samma spår driver LRF frågan om en djurvälfärdsersättning för nötkreatur.

- Det finns idag djurvälfärdsersättningar för gris och får och lamm. Vi arbetar med en utformning och ersättning för mjölkkor, säger Palle Borgström, ordförande i Mjölkdelegationen.