25 000 ha har brunnit, fördelat på ett flertal bränder. Fantastiska insatser i släckningsarbetet har gjorts av frivilliga, enskilda skogsägare och lantbrukare, räddningstjänst, utländska brandmän med flera. 

Bränderna påverkar skogsägandet och skogsbrukande för lång tid framöver. Värst drabbade Jämtland, Gävleborg och Dalarnas län, men även exempelvis Norrbottens län är hårt drabbat. Skogsvårdsarbetet är starkt påverkat, med stoppade markberedningar som omöjliggjort plantering och redan satta plantor som har dött i värmen. Även röjning och avverkning har påverkats.

Denna sommar verkar det som att de flesta skogsbränderna orsakats av blixtnedslag i samband med åskoväder, men även gnistor från tåg och annan mänsklig orsak ligger bakom. De branschgemensamma riktlinjerna för riskhantering avseende brand vid skogsarbete som togs fram av skogsnäringen efter branden i Västmanland har körts skarpt i stor skala denna sommar för att förhindra ytterligare antändning.

Eftersläckning kräver samordning

Även om bränderna är släckta, är faran inte helt över. Det är fortfarande torrt i skog och mark på sina håll i landet. Ännu återstår ett stort arbete med eftersläckning av bränderna, ett ansvar som ligger hos markägaren, samtidigt som utmaningar med tillvaratagande av brandskadat virke behöver lösas. När det gäller de riktigt stora bränderna, som inbegriper många markägare, är det viktigt att arbetet med bevakning eller eftersläckning samordnas.

Länsstyrelsen i Jämtland har fått ett uppdrag från regeringen om nationellt samordningsansvar för eftersläckning och efterbrandarbete. LRF är delaktiga i detta arbete och verkar för stödinsatser i branddrabbade områden, bland annat för vägar som skadats av brand eller släckningsarbete, upparbetningsstöd, transportstöd och virkeslagring.

Nu behövs konstruktiva åtgärder för att rusta framåt

Nu när de värsta bränderna lagt sig behövs ett gediget utvärderingsarbete för att dra lärdom och förbättra brandberedskap och förebyggande insatser. I Länsstyrelsen Jämtlands nationella uppdrag ingår även framtagande av en modell att använda framgent vid liknande situationer.

LRF arbetar nu aktivt med att framföra våra synpunkter för att få till stånd nödvändiga förändringar. Sommarens händelser har på ett smärtsamt sätt visat på fortsatta brister i samordning kring insatser, eftersläckning och kommunikation mellan olika aktörer. Vi kan konstatera att vi som samhälle inte har lärt oss tillräckligt efter branden i Västmanland 2014. Nu behövs fokus på konstruktiva åtgärder, med fokus på följande fem områden:

  1. Förbättrad beredskap
  2. Tidig upptäckt
  3. Snabb och kraftfull släckning
  4. Fullfölj insatsen tills faran är över
  5. Noggrann eftersläckning

Brukad skog ger mest klimatnytta

Det har under sommaren förts en debatt där vissa velat lägga skulden för sommarens bränder på skogsbruket och den skogsskötsel som bedrivs. Otvetydiga kom svaren från Sveriges främsta forskare på skogsbränder – när det är så extremt torrt som denna sommar brinner all skog. Skötsel och typ av skog spelar inte någon roll. Däremot vet vi att i Sverige brinner skogen mer sällan i dag än den gjorde förr. Sveriges många skogsägare är ansvarsfulla förvaltare av sina skogar och den välskötta skogen och det extensiva skogsbilvägnätet i Sverige bidrar till att minska skogsbränderna.

Klimatförändringen påverkar våra skogar och extrema väderhändelser spås bli allt vanligare. Detta måste vi beakta och arbeta med förebyggande, för att skogen fortsatt och ytterligare ska kunna bidra till att motverka klimatförändringen genom att ta upp koldioxid och ge förnybar, klimatsmart råvara som kan ersätta olja och plast.

Läs mer i debattartikeln av bland andra LRF Skogsägarna i Dagens Industri.