Nej, det är svårt att planera sitt skogsbestånd efter en förväntad efterfrågan i framtiden, menade bland andra Torgny Persson, ansvarig för forskning- och innovationsfrågor på Skogsindustrierna, först ut på det fullsatta heldagsseminariet med 130 deltagare.  Dagen ordnades av LRF via projektet Tänk om framtiden.
– Jag tror det är svårt att veta exakt vilka komponenter i trädet som kommer att efterfrågas i framtiden. Så hög tillväxt i skogen är det som gör att man kommer att få bättre lönsamhet, givetvis ska det ske på ett hållbart sätt, menade Torgny Persson (bilden nedan).

Höga hus i trä
Hans bedömning är att vi i framtiden fortsatt kommer att producera massa, papper och kartong, men mer textilmassa till kläder. Persson menar också att det blir mer byggen i trä, som höga hus samt nya smarta förpackningar och nya material som kan ersätta de fossilbaserade materialen.
– De helt nya produkterna, t ex energilagring, batterier och den typen av material kommer säkert att komma tio år och framåt. Träbyggande och textilmassa finns ju redan här idag, men kommer att vara segment som växer i framtiden, sade han.

I Skogsnäringens Forskningsagenda 4.0 planerar näringen för en dubblering av investeringarna i forskning, för att kunna göra genombrott som ser till att samhället blir fossilfritt.


Isabelle Bergkvist, Skogforsk.

Skogen räcker inte till allt
För tio år sedan trodde man att skogen kunde räcka till allt, men den tanken har nu övergetts. Samhället kommer att tvingas att prioritera. Skogsindustrierna vill inte ha en reglering på området, utan menar att marknadskrafterna kommer att avgöra vad är mest lönsamt att använda skogen till.

Isabelle Bergkvist (bilden nedan), programchef Skogsskötsel vid Skogforsk, konstaterade att skogsägarna nu får många motsägelsefulla budskap om hur skogen ska nyttjas. Samtidigt som skogen ska ersätta fossila produkter finns krav om stora avsättningar för koldioxidinlagring och biodiversitet.


­– Jag tror att det är viktigt att prioritera områden där vi lagrar kol som i träkonstruktioner, hus, möbler osv, sade hon.
Även hennes råd till skogsägare är att satsa ökad skogsproduktion och ökad värdetillväxt.
– Då får man större flexibilitet och möjlighet att både använda skogsråvaran för att tillverka produkter, men också att avsätta större arealer, eftersom man producerar mer volym, menade Isabelle Bergkvist.


Jörgen Hajek, specialist i skogsskötsel Skogforsk, berättade om plantkvalitet och föryngringar. 

Plantering med autonoma maskiner
Klassisk skogsskötsel är det som gäller, och det finns många verktyg att använda sig av, som tillförsel av näring, markberedning, förädlade plantor, vattenreglering och att utnyttja hela trädet. På plats fanns flera av Isabelle Bergqvists kollegor som mer i detalj berättade om förbättringsmetoder, och vikten av att göra rätt saker på rätt plats. När skogen brukas med mer precision kommer den också att öka i tillväxt. Som exempel nämndes att tiden nu är mogen för autonoma maskiner som kan plantera, vilket också är en väg att lösa arbetskraftsbristen på området.
– I forskningen försöker vi få fram så bra grundkunskap som möjligt. Men en stor del av vår verksamhet handlar om kommunikation. Om de metoder vi tar fram inte kommer ut i tillämpning är det inget värt, menade Isabelle Bergkvist.


Carl von der Esch, projektledare för LRFs Tänk om framtiden och Stina Moberg, Skogsstyrelsen

Ska angripa skogsskador
Från Skogsstyrelsen medverkade Stina Moberg, distriktschef södra Jämtland, som berättade om ett direkt regeringsuppdrag att arbeta mer med produktionsfrågorna.
– Vi behöver säkra och öka tillväxten i skogen, och kommer att jobba i kampanjform med rådgivning, berättade hon.
Skogsstyrelsen har fått regeringsmedel att försöka komma åt skogsskador, främst älgbetesskador, men även granbarkborren, snytbaggen och törskatesvampen.
– Det är enorma värden som går till spillo. På nationell nivå är varannan tall i ungskogen betad av älg. Vi har ett mål om att 15 procent är acceptabelt, men nu har vi alltså skador på 50 procent, sade Stina Moberg.

Utvikningskalendrar måste bort
En annan aspekt för hur skogsnäringen ska kunna vara en lösning på klimatkrisen är kompetensförsörjningen. Elin Olofsson (bilden ovan), SCA, och engagerad i Nätverket för Yrkesverksamma Kvinnor i Skogsbranschen, talade sig varm för ökad inkludering. I dag är normen en man, och det gör att kvinnor, och andra människor i olika åldrar och bakgrunder, inte kommer till sin fulla rätt.
– Vi kan prata AI och allt vi vill, men så länge det finns utvikningskalendrar med kvinnor på maskiner kommer de som är födda 2000 tänka att den branschen vill inte jag vara i, menade hon.
Det krävs att alla människors potential tas tillvara om skogsindustrin ska kunna leverera de innovationer som behövs för att lösa klimatkrisen, var Elin Olofssons samlade budskap.


Martin Forsén, VD Buraphawood,  Laos.

Träd i Laos växer på sju år
Under dagen medverkade en rad andra experter också. Från Mittuniversitet kom Hans-Erik Nilsson, professor och dekan, som berättade om hur innovationer kommer till, och att man måste ha modet att satsa på även perifera spår i sin verksamhet. Martin Forsén, VD Buraphawood i Laos, gav en spännande utblick. I Laos växer de eukalyptusträd som finns i företagets plantager färdigt på sju år, en tillväxt som är omöjlig att konkurrera med i Sverige. Men i Sverige har vi andra fördelar som innovationskraft, hög kompetens, hållbarhetstänk och förmågan att arbeta i kluster.
Åhörarna fick också en dragning om renskötsel i skogsland, av Anja Fjellgren Walkeapää, Skogsstyrelsen, specialist på skogsbruk-rennäring. Hennes hälsning var att om skogsägarna sköter skogen bra, röjer och gallrar så skapas samtidigt goda förutsättningar för rennäringen. En öppnare skog ger t ex lavarna ljus och då växer de bättre.

Anja Fjellgren Walkeapää, Skogsstyrelsen.

”Inspirerande”
Dagen avslutades med ett samtal på scen med skogsägaren Susanne Öberg och chefen för LRF Skogsägarna, Magnus Kindbom, som berättade om skogsägarföreningarnas arbete. Vid seminariet medverkade även LRF förbundsordförande Palle Borgström och Lars Ahlin, ordförande LRF Jämtland.
– Det var oerhört inspirerande för mig som skogsägare att höra om det praktiska i skogen med nya plantval och vad tänka på med skötsel i skogen. Sedan kändes det som positiva signaler med produktionsfokus från Skogsstyrelsen, menar Lars Ahlin, som även nämner flera andra höjdpunkter, t ex Elin Olofssons dragning.


Foto: Viktoria Lindqvist

Du kan se alla föreläsningar i efterhand här i spalten till höger.

Detta var det sista fördjupningsområdet inom Tänk om framtiden med tillhörande seminarier. Tidigare ämnen som behandlats är teknikutvecklingens påverkan på jordbruket, god myndighetsutövning och hur jordbrukets konkurrenskraft kan stärkas.