EUs miljöministrar ska bland annat fatta beslut kring förslaget om koldioxidupptag i skog och markanvändningssektorn, det så kallade LULUCF.

Inför omröstningen träffade LRFs förbundsordförande Palle Borgström och LRFs klimat- och energiexpert Elina Matsdotter miljöminister Isabella Lövins statssekreterare Eva Svedling, samt tjänstemannen Hanna Brolinsson från miljö- och energidepartementet.

Efter mötet var Elina Matsdotter optimistisk.

- Frågan har diskuterats i Miljö- och jordbruksutskottet och i EU-nämnden. LRFs ståndpunkter har fått genomslag i Sveriges förhandlingspositioner inför mötet, säger Elina.

Vad tog ni upp?

- Vi pratade om att det är viktigt att skogen kan fortsätta att leverera klimatnytta även i framtiden. Det gör man inte genom att överavverka. För LRF är tillväxt i skogen det viktiga. Därför hade vi hellre baserat förslaget på framåtriktade prognoser för skogstillväxt och senaste resultat från Riksskogstaxeringen, istället för på historiska data från 1990-2009 som föreslagits. Men eftersom att EU-kommissionen valde den vägen står vi nu inför en procedur där vi ”lappar och lagar” för att förbättra olyckan.  

Inför mötet har det estländska ordförandeskapet tagit fram en kompromisstext. Förslaget går i korthet ut på att man ger vissa länder som har väldigt mycket skog, eller ej kan beskoga (på grund av små till ytan) en möjlighet att temporärt kunna öka sin avverkningsintensitet. För att kunna använda sig av denna flexibilitet måste landet uppfylla vissa kriterier, som att man följt sina utsläppsplaner man lämnat in till EU-kommissionen och att man uppfyller kriterierna för hållbart skogsbruk. Sverige, som är ett skogsrikt land, skulle - om vi behöver - få en extra möjlighet till ”kompensation”, eller ”extra utsläppsutrymme” på 47 miljoner ton koldioxid (våra totala utsläpp idag är 54 miljoner ton).

Vad tycker LRF om den nya kompromissen i Rådet?

- Vi hade hellre sett att rådet hade valt samma linje som man gjorde i EU-parlamentet. Att införa en extra kompensationsmöjlighet kan riskera att urvattna klimatambitionerna i flera länder. Sverige har som mål att bli ett av väldens första fossilfria välfärdsländer. Då är det viktigt att EU och de andra medlemsstaterna också hänger på och tar klimatfrågan på allvar.  

Om miljöministrarna kommer fram till ett beslut på fredag kan förhandlingarna mellan EU-parlamentet, Rådet och EU-kommissionen sedan börja. De tre parterna måste enas kring en gemensam text för att detta sedan ska kunna bli lagstiftning.