­ Efter morötter är lökodling Sveriges största grönsaksodling. I Sverige odlas lök på cirka 1200 hektar. Växtskyddsmedlet Buctril är det enda effektiva preparatet mot vissa svåra ogräs som baldersbrå och bägarnattskatta. LRF lämnade därför in en dispensansökan redan i början på februari men beskedet om avslag kom först idag. Något som skapar problem för Sveriges lökodlare som redan sått lök.

Det saknas tillräckligt effektiva alternativa medel

– Det kommer dessvärre att bli mycket svårare att odla lök när medlet inte längre kan användas. De svenska odlarna hänvisas nu till att använda de växtskyddsmedel som är tillåtna, men som inte kan bekämpa alla ogräs tillräckligt effektivt. LRF fortsätter arbetet med Minor Use-försök, men hittills har vi inte fått fram tillräckligt effektiva och säkra metoder som kan ersätta Buctril. Många andra växtskyddsmedel har försvunnit från marknaden medan försöken pågått och förutsättningarna ändras hela tiden, säger Agneta Sundgren, växtskyddsexpert på LRF.

Medlet godkänt i våra grannländer

Dagens avslag för växtskyddsmedlet Buctril visar att små användningsområden på mindre marknader är besvärligt att hantera i den nuvarande lagstiftningen. Det verksamma ämnet i Buctril ska utvärderas på EU-nivå och i väntan på det vill inte tillverkarna göra en formell ansökan.

Medlet är däremot godkänt att använda i våra grannländer. Där är Buctril godkänt i stråsäd medan godkännandet i lök är ett utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområden, UPMA. Därmed kan Sverige inte ansöka om ömsesidigt erkännande för enbart lök.  Kemikalieinspektionen har beviljat dispens i två år för Buctril men anser nu att dispens inte ska kunna användas som ett alternativ till godkännande.

– Svenska odlare hamnar dessvärre i kläm av regelverken. Buctril är godkänt i de flesta EU-länder, men den svenska marknaden och användningen är så liten att tillverkarna inte driver en tillståndsprocess i Sverige eftersom det kostar stora pengar, säger Agneta Sundgren.

LÄS MER: Så arbetar LRF med växtskyddsfrågan

­– Det finns stora risker med att svenska odlare ensidigt drabbas av användningsförbud. Regelverket som är tänkt att skydda miljö och hälsa riskerar på det här sättet snarare att flytta produktionen till platser där användningen av växtskyddsmedel är högre och att riskerna därmed ökar. Det bidrar också till ökade transporter och utsläpp för att ta varorna till Sverige, säger Marcus Söderlind, ordförande i LRF Trädgård.

Beslutet drabbar enskilda odlare och går emot intentionerna med den nationella livsmedelsstrategin. LRF kommer därför att analysera KemI:s avslag noga innan något beslut om fortsatt agerande i frågan kan tas.

LÄS MER: Växtskydd - det här tycker och gör LRF