Vårt förberedande möte på Copa-Cogeca fick en oväntad start eftersom vår ordförande från Finland uteblev för första gången någonsin. Inte ens kriser på gården eller midsommarafton brukar stoppa honom från att åka till Brysselmötena. Det visade sig att han var i Vietnam tillsammans med kommissionär Hogan och hans delegation för att försöka sälja den nordiska havren, vilket gav ett hopp för framtiden. Vi får bara hoppas att det finns plats för även den svenska havren och inte bara den finska. Finlands sak blev plötsligt vår.

Lägre skördar i EU och försäkringsfrågan diskuteras nu

Prognosen för spannmålsskörden på minus fem procent totalt och minus 11 procent för vetet kan verka liten, men det slår hårt mot de som drabbas mest, t ex fransmännen i kornboden runt Paris. Övriga spannmålsbodar i världen rapporterar däremot ovanligt bra skördar och världslagren kommer därför inte att minska den närmaste tiden och därför ökar inte världsmarknadspriserna.

Vilka åtgärder är på tapeten? Tidigare betalningar av gårdsstöd blandas med nya nationella stöd och interventionsförslag. Försäkringsfrågan är återigen het i flera medlemsstater, men det är svårt att finna bra system för något utöver gårdsstödet. Premierna blir oftast orimligt höga eller så löser försäkringen nästan aldrig ut. På Irland erbjuder man nu i alla fall räntefria lån på fem år och bättre villkor för betalningen av insatsvaror.

EU:s oljeväxtareal är i stort sett som i fjol, men däremot beräknas skörden till minus 2 % jämfört med ett femårsmedelvärde. Rapsskörden hamnar på minus 4 %. Kanada har seglat upp som en ännu större spelare på världens rapsmarknad, och där hoppas man på en 30 % ökad produktion med hjälp av både ökad areal och bättre sorter. Sojabönodlingen stiger kraftigt, men från en mycket låg nivå. Produktionen av palmolja har minskat och det ger visst hopp för de andra konkurrerande oljorna.

Proteinbalanser ville vi diskutera med Kommissionen, men det var de mycket ointresserade av. Ett skäl till ointresset var att det saknades data, men en balansräkning hade förmodligen lett till att mer data hade kommit på plats. Att EU importerar mycket protein vet vi, men i en balans kan vi synliggöra betydelsen av rapsmjölet och andra biprodukter med värdefullt protein. Proteingrödorna har hursomhelst fått ett uppsving i den nya jordbrukspolitiken eftersom man kan så dem på ekologiska fokusarealer. Den odlingen kommer nog att bestå så länge som regelverket är ungefär detsamma som för den övriga odlingen, men nu lät det som att en ändring kommer att ske till år 2018.

Fosforfrågan med kadmium i fokus

En ny gödslingsförordning är på gång och den har verkligen satt kadmiumfrågan i fokus. Diskussionen i Bryssel ligger långt över det svenska gränsvärdet. Vår fosfor kommer i huvudsak från Finland och apatitbrott med extremt låga kadmiumhalter. Denna fosforgödsel ligger därför på en tjugondel av svenska gränsvärdet. Dessutom har vi i Sverige i stort sett stoppat all annan kadmiumtillförsel förutom det atmosfäriska nedfallet. Stora delar av Europa hämtar däremot fosfater från de gamla franska fyndigheterna i Nordafrika med de högsta kadmiumhalterna i världen. Dessa nordafrikanska fosfater har dessutom som av en händelse lyckats få tullfrihet på EU-marknaden. Detta lockade polacker att köpa in sig i tunisiska fosfatfyndigheter. Därför har nu polacker tillsammans med fransmän blivit förespråkare för extremt höga gränsvärlden för kadmium i EU.

Ukraina och majsexporten

Ukraina har drabbats hårt av konflikten med Ryssland. Ekonomiskt handlar det om minst en tiondel av BNP, och som en stöttning vill därför EU minska tullarna på de ukrainska växtodlingsprodukter och gödselmedel som ändå tas in i unionen. Samtidigt håller man en tuff kurs mot Ryssland i samma frågor. Vid mötet med Kommissionen oroade sig då italienska och polska bomdeföreträdare för kvaliteten på den ukrainska majsen, trots att handelns representanter snabbt påpekade att samma kvalitetskrav gäller för alla varor i unionen. Till slut såg vi för vårt inre de ukrainska lastbilarna med den skämda majsen vid den polska gränsen. Då grep Kommissionen in och påpekade att Polen endast tar emot två procent av den ukrainska majsen. Spanien tar däremot emot 40 procent av majsimporten och de klagar inte, trots att spanjorerna ofta är EU-mästare på att klaga på andra och även på de andra bomdeorganisationerna från samma land.

Inte mycket nytt om neonikotinoider

Ett pedagogisk problem med att förklara effekterna av neonikotinoiderna är att Europa-skörden av oljeväxter är relativt oförändrad och att bina dör i ungefär samma omfattning som tidigare. Många tror att förbudet sedan 2013 mot betning med neonikotinoider skulle leda till att livsmedelsorganet EFSA skulle bli färdigt med utvärderingen av allt material från Copa-Cogeca m fl i år, men det är skjutet till någon gång under 2017. I väntan på detta flyger de finska odlarna under EU:s radar och har sökt dispens för 2017 redan nu, och väntar på besked före jul. De brittiska avslagen har däremot lett till att NFU gjort en Brexit i åtminstone denna fråga.

Kommande CAP diskuteras redan nu

I Copa-Cogeca diskuteras redan nu hur den kommande jordbrukspolitik borde se ut i nästa programperiod. Minskat krångel är en mycket diskuterad önskan och då står ändrad förgröning högt på listan. Konkurrenskraft för EU-jordbruket är en röd tråd i diskussionen, men den behöver bli konkret med mer lika villkor. Dessutom halkar EU efter när det gäller forskning och innovation, och kanske är växtförädling det bästa exemplet på det. Lite spännande är det att Bayer nu har köpt Monsanto. Minskad konkurrens är förstås inte bra, men hur förändras förhållandet mellan EU och USA? är en fråga mitt i valdebatten.

Brysselhälsningar   Kjell