Fortfarande ganska nytt är att man nu kan åka direkttåg till EU-kvarteren. Dessutom har de fått upp tillräckligt med skyltar så att man ska kunna komma både in och ut från Schuman-stationen utan att behöva gissa. Nästa projekt är att få tågen att gå enligt tidtabellen, speciellt som de dubbla säkerhetskontrollerna på flygplatsen är vanliga på hemvägen. Å andra sidan är tåget överlägset när gatorna är avspärrade för VIP-bilar.

Värmebölja var det i stora delar av Europa och värmerekord så långt upp som England. Det var färdigskördat i EU och almanackan visade 9 september.

Lägre skördar i EU med blandat väder - uppsving för baljväxter
Det är lätt att bli fartblind efter fjolåret med goda skördar och stor export av europeiskt vete och korn runt om i världen. I år har EU fått uppleva värmeböljor, torka och översvämningar, vilket har lett till lägre totalskörd på 295 miljoner ton spannmål jämfört med 311 i fjol. Den förändringen på minus fem procent totalt och minus 12 procent för vetet kan verka liten, men den volymen går normalt till handel. Dålig EU-skörd hjälper däremot inte prisläget så länge som USA, Kanada och Ryssland rapporterar ovanligt bra skördar. Världslagren kommer därför inte att minska den närmaste tiden och då knappast påverka världsmarknadspriserna. En joker i leken är att stora delar av världslagren finns i Kina och insynen i dessa lager kunde ha varit bättre.

Bland EU-länderna är krisläget störst i Frankrike där många i spannmålsboden runt Paris har fått veteskörden minskad från ca 8 till 4 ton per ha p g a torka. I området runt Alperna har det däremot regnat för mycket. Längre österut har det varit precis lagom väder och de har rekordskördar i bl a Ungern. Däremot har de problem att få överskottet ut ur landet eftersom spannmålsbåtarna skrapar i flodbotten på Donau.

Vad försöker då Copa föreslå för åtgärder? Tidigare betalningar av gårdsstöd med mera blandas med nya nationella stöd och interventionsförslag. På Irland funderar många på en övergång från spannmål till gräs, men det fungerar förstås inte för alla. Intressant är också att tidigare överskott i CAP till 50 % har gått tillbaka till andra utgifter. Det finns därför en ambition att förbruka medel snabbt i jordbrukspolitiken.

Mykotoxinhalterna verkar däremot ligga på en mycket låg nivå i de länder som liksom Sverige har grepp över mögelläget. Även det engelska vetet klarade sig bra detta år. Proteinhalten i vete blev generellt högre och i maltkorn var det lagom nivå.

Oljeväxtarealen är i stort sett likadan som i fjol, men däremot inte den förväntade skörden som beräknas landa på minus 2 % jämfört med det goda fjolåret. Rapsskörden hamnar på minus 6 %. Sojabönodlingen är nu inne i en boom, men från en mycket låg nivå än så länge.

Åkerbönor hade fått ett speciellt stort uppsving, och baljväxterna totalt en ökad produktion på ca 50 %. Proteingrödorna har fått ett uppsving i den nya jordbrukspolitiken eftersom man kan så dem på ekologiska fokusarealer. Den odlingen kommer nog att bestå så länge som regelverket är ungefär detsamma som för den övriga odlingen Att stoppa ökat krångel på den ekologiska fokusarealen står högt på dagordningen både i Bryssel och i Stockholm..

Gödslingen ska få allt fler regler
En ny gödslingsförordning är på gång. Tanken med den är både att vi ska få bättre och kvalitetssäkrade produkter på marknaden men också en ökad cirkulär bioekonomi. Just på den cirkulära punkten haltar det betydligt. Stallgödsel i olika former ska klumpas ihop med olika biprodukter och tyvärr även avfallsprodukter. Att uppgradera avfall kommer inte att bli lätt och inte heller att klassificera organisk gödsel på samma sätt som mineralgödsel. Här finns det mycket att tycka till om, och det kommer att bli viktigt att bevaka denna nya gödselmarknad så att det blir fullgoda produkter till gården. Sedan måste EU hela tiden förhålla sig till att väldigt mycket kvävegödsel produceras med importerad gas och att mycket fosfor också importeras från framför allt Afrika.

CRISPR/cas 9 ger Kommissionen något att tänka på
Den nya växtförädlingstekniken CRISPR/cas9 med huvudsäte i bl a Sverige har gett EU-kommissionen huvudbry. Denna teknik kan leda till GMO ibland och ibland inte alls Kommissionen har än så länge ingen ståndpunkt i frågan om huruvida CRISPR/cas9 ska in i GMO-lagstiftningen eller inte. Vi fick också veta att DG Santé inte ens har en tidtabell för när man ska ta ställning till frågan. Tyvärr diskuterade Kommissionen inte heller framtiden för europeisk växtförädling och vilka egenskaper som behöver tas fram för den europeiska växtodlingen.

Växtskyddsfrågan allt rörigare, åtminstone när det gäller neonikotinoiderna
Många tror att förbudet sedan 2013 mot betning med neonikotinoider skulle öka arbetstakten hos EFSA, som har samlat material om detta fram till september 2015, bl a från Copa-Cogeca. Utvärderingen av detta material skulle ha varit färdig i år, men blev skjuten till januari 2017 och vid sittande möte blev det ännu senare.

Kretslopp på fransmän på ordförandeposterna
I den civila dialoggruppen för växtodlingsfrågor skulle en ny ordförande väljas. Detta var uppgjort i förväg och den franske ordföranden bytte plats med den franske vice ordföranden, som har haft ordförandeposten tidigare. På denna punkt blev kretsloppstanken fullbordad på franskt vis, och endast några NGO-representanter protesterade genom att lägga ned sina röster.

Brysselhälsningar Kjell