LRF:s Växtodlingsdelegation har haft möte 7 april
De frågor som togs uppvar bl a det aktuella arbetet med den svenska livsmedelsstrategin, förändringar i EU-politiken i kommande CAP2020 och satsningen på Sverigemärket. Störst tid ägnades åt växtskyddsfrågorna. Delegationen hade ett möte med Svenskt Växtskydd och stämde av kommande arbete framöver.

LRF har tagit nya svenska initiativ i lobby-arbetet med växtskyddsfrågan
LRF:s arbete i riksdagen har lett till flera utspel i riksdagens interpellationsdebatt. Följande LRF-krav ställdes till regeringen:

  • Den svenska regeringen måste agera så att vår odling inte slås ut. Vi måste ges jämförbara förutsättningar vad gäller växtskyddspreparat som i våra grannländer.
  • Påverka miljö- och näringsdepartementet så att de samarbetar. Det måste finnas ett samlat ansvar för ett fungerande växtskydd  i Sverige.
  • Ge KemI och Jordbruksverket tydliga riktlinjer om att de tillsammans ska balansera miljömål och produktionsmål. Ge dem i uppdrag att snegla på andra länder så att växtskyddsmedel kan godkännas med rimliga villkor – hitta de lösningarna även i Sverige för att inte all odling ska lämna landet!
  • Statsministern har skrivit i sin regeringsförklaring att svensk livsmedelsproduktion ska växa och regeringen jobbar med en proposition om en nationell livsmedelsstrategi. Men det vi nu bevittnar går rakt på tvärs mot dessa intentioner! Nu krävs en politisk kraftsamling för att hålla ihop arbetet med den svenska livsmedelsproduktionen som involverar berörda departement och myndigheter.

När det gäller just dispenser och UPMA (utvidgat produktgodkännande för små användningsområden på ett tidigare godkännande) har vi ännu inte fått ett enda besked frånsett avslaget för Stomp SC i lökodling. Chefer på KemI har kallats till möten om hur de just nu hanterar ansökningarna.

LRF försöker även påverka i Bryssel
I EU-parlamentet hamnade man i en komplicerad rådgivande omröstning om glyfosat. LRF:s Bryssel-kontor tryckte på de svenska representanterna för ett förlängt godkännande. Omröstningen slutade med att man skärpte rekommendationen om förnyat godkännande till sju år, endast för yrkesmässig användning och inte för behandling före skörd. Nu är frågan tillbaka hos Kommissionen och livsmedelsmyndigheten EFSA igen.

Inte heller neonikotinoiddebatten har dött . EU-parlamentarikern Jytte Guteland, s, har svarat  på inlägget av Christofer Fjellner, m, i Land. Han har i sin tur bett Bucht att engagera sig i den svenska växtskyddsfrågan som minister.

Lönsammare odling med växtförädling
Alla vill ha bra utsäde och utveckling med växtförädling. För att finansiera denna förädling tas det ut en avgift även på eget utsäde om inte sorten är gammal och ”fri”. Avgiften är kopplad till avgiften på certifierat utsäde, men lägre. Varje år sker en förhandling om avgiftens storlek på spannmål, oljeväxter, proteingrödor och potatis med Svenska Utsädesföretagens förening (SVUF). I årets förhandling bestämdes det att ta oförändrade belopp i väntan på en ny EU-förordning.

Patent eller växtförädlarrätt i Europa?
LRF deltog i ett departementsmöte med CPVO (Community Plant Variety Office). Denna EU-myndighet har som uppgift att hålla ordning på nya växtsorter och se till att de är DUS (Distinct, Uniform and Stable). På senare tid har de också fått ta ställning till två patentfrågor som gällde broccoli och tomat. I Europa vill man ha kvar sin växtförädlarrätt som gör det möjligt för mindre aktörer att hålla på med växtförädling. De flesta patent ägs annars av stora amerikanska företag.