CRISPR/cas9 är en teknik som springer ifrån GMO-diskussionen

Flera nya växtförädlingstekniker är på tapeten och många funderar nu på det kloka i att särbehandla GMO i förhållande till alla andra nya förädlingstekniker. Samtidigt med detta pågår diskussionen om nationella förbud mot odling av GMO i de olika medlemsstaterna. LRF Växtodling deltar i den svenska expertgruppen som ska ta ställning till detta i vår.

CRISPR/cas9 är en ny teknik med skarp precision, och ibland kan det bli en GMO som resultat utan att det faller inom GMO-lagstiftningen. Backtrav med denna nya teknik är framtagen vid Umeå universitet, vilket har gett ett stort genomslag i media och samhällsdebatten.

En växtförädlingsfråga i Bryssel är hur man ska värna och stärka det europeiska systemet för växtförädlingsrättsavgifter, som ger nya medel till ny växtförädling. Om inte det europeiska systemet fungerar kan det amerikanska patentsystemet knacka på dörren.

Forskningsrådet Formas satsar på växtskyddsforskning

Som ett svar på de frågor om växtskydd som har lyfts i Konkurrenskraftsutredningen och i arbetet med den kommande Livsmedelsstrategin har Formas lyft både livsmedelsfrågan och en särskild satsning på växtskydd. LRF deltar i arbetet med att ta fram konkreta och forskningsbara frågor till våren

Rörigt växtskyddsläge för oljeväxter i EU

För tredje året i rad kommer de finska odlarna av våroljeväxter att ha ett undantag från förbudet mot neonikotinoider även 2016. Det enda krav som de finska biodlarna har ställt är att utsädet ska sås utan lufttillsats. För höstrapssådd 2015 fick danska odlarna ett undantag för neonikotinoider. Även engelsmännen fick ett undantag för 5 % av arealen med striktare krav. Mittemellan ligger Sverige med en nästan helt försvunnen odling av vårraps i Mellansverige, hotad växtförädling i Sverige och bekymrade växtodlare. Även i detta fall är EU-regelverket i praktiken inte särskilt gemensamt.

Halter av kadmium och arsenik under kontroll

Efter tidigare larm om kadmiumnivåerna i svensk pasta har uppköparna av veteråvara nu nya rutiner som ska ge lägre halter i den svenska pastan. Detta och mycket annat fick vi lära oss när Kadmiumforum träffades i december. Vid samma möte redogjorde också Livsmedelsverket för sin studie av arsenik i ris och andra produkter. Denna undersökning ledde till en för flera barnfamiljer drastiskt minskad konsumtion av riskakor. Plötsligt kom också den svenska pastan i en ljusare dager eftersom den innehåller mycket lägre halter av arsenik.

Mykotoxinläget är lugnare än befarat
Med en våt säsong kunde det ha funnits risker för höga halter av mykotoxin under hösten, men denna farhåga kom på skam denna kalla försommar. I stället blev det låga halter i stort sett i hela Sverige, men vissa gårdar runt Vänern hade problem även i år. Det finns alltså skäl att fortsätta arbeta med att förstå varför mykotoxinerna bildas. Livsmedelsverket har ett mykotoxinråd med näringen för att träffas och borra i frågorna samtidigt som handeln tar mer prov i fält före skörd för att kunna göra säkrare prognoser.

Bioekonomi, cirkulär ekonomi och webbsida om förnybart

Alla branscher ville visa sig klimatsmarta under klimatmötet i Paris. Förutom att sikta på högre skördar, bibehållen mullhalt lyftes växtförädling och ökad precision i odlingen. Ett förbättrat kretslopp blir en del av den cirkulära ekonomin och en större produktportfälj med även energi och biomaterial från åkern kan bli en del av bioekonomin. LRF har nu också en webbsida om omställning till förnybart på gång.