Den yrkesmässiga trädgårdsodlingen påverkas särskilt mycket av resten av Europa eftersom vi köper in plantor som redan kan vara behandlade och som våra biologiska medel inte kan skydda. Agneta Sundgren, som arbetar med växtskyddsfrågor på LRF konstaterar att svenska odlare behöver ha samma möjligheter till växtskydd som sina utländska kollegor eftersom vi verkar på en gemensam marknad.

Växtskydd i Konkurrenskraftsutredningen

Regeringen har nu via Jordbruksverket anslagit en större summa för satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livsmedelssektorn.  Bland annat till projekt för att säkra tillgången till växtskyddsmedel i grödor som odlas i liten omfattning eller begränsade användningsområden, och därigenom stärka konkurrensen i livsmedelskedjan.

Anslaget är resultatet av ett envist arbete från LRFs sida i kontakterna med Näringsdepartementet. Växtskyddsfrågorna fick stort utrymme i Konkurrenskraftsutredningen, ett bevis på att de är av stor betydelse för konkurrenskraften. LRF hoppas att detta lagt grunden för fortsatta satsningar inom ramen för den nationella livsmedelsstrategin.

Finansiering för försök

– Nu finns det mycket att ta tag i, framförallt att fortsätta jobba med försök så att vi kan söka utvidgat produktgodkännande. Det handlar om att undersöka om växtskyddsmedel som redan är godkända i någon gröda kan fungera även för andra. Då behöver man göra fleråriga försök för att få hållbara resultat och kontrollera resthalter eller köpa in utländska uppgifter om resthalter, säger Agneta Sundgren.

Eftersom tillverkarna av medlen inte vill lägga pengar på att utveckla användningen för mindre grödor så är det mycket värt för LRFs odlande medlemmar att man nu kan finansiera fortsatta försök. Annars finns risken att många odlare till slut får lägga ner.